Brev ledarsidan
Med hjälp av en ”enkel googling” har han hittat alla fakta som han tycker sig behöva för att avfärda oss.
Eftersom han sprider vidare en ren lögn – att Ann Fernholm skulle ha hittat på sin titel som årets vetenskapsjournalist 2010 – blir det tydligt vilken källa han använder. Det är en fysioterapeut, som vare sig är forskarutbildad eller någon expert på socker.
Vi baserar våra kunskaper på mer än enkla googlingar. En viktig källa för oss är WHO:s sockerrekommendationer, som ligger till grund för Sockercheckens enkla färgmärkning. Enligt WHO bör vi dra ner mängden fritt socker (tillsatt socker, juicekoncentrat, juice och honung) i vår mat till mindre än 5 procent av alla kalorier. Det är dock helt okej att få i sig upp till 10 kaloriprocent. Över 10 kaloriprocent blir det för mycket.
Men hur många har koll på om deras konsumtion ligger över eller under 10 kaloriprocent fritt socker? Väldigt få, vågar vi påstå. Inte ens Per-Ola Olsson tycks ha koll, trots sin googling. Han tror att bananer innehåller fritt socker, men det är naturligt socker som Sockerchecken märker med grönt.
Faktum är att majoriteten av alla svenska livsmedel innehåller någon form av tillsatt socker. Enligt en analys vi har gjort av en databas där majoriteten av alla svenska livsmedel finns registrerade, är socker den andra vanligaste ingrediensen i vår mat efter salt. På tolv-i-topp-listan över de vanligaste ingredienserna finns också druvsocker och glukossirap.
Tittar man på Jordbruksverkets statistik över hur mycket socker vi förbrukar, är det också lätt att räkna ut att vi åtminstone borde minska vår konsumtion med 30 procent.
Eftersom europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) alldeles nyligen publicerat en rapport där slutsatsen är att fritt socker inte bara bidrar till bukfetma utan sannolikt också typ 2-diabetes, vill vi hjälpa konsumenter att göra smarta val i butiken. För varför ska man köpa en lingongrova som märks med rött när det finns en som blir grön? Eller en asiatiskt sås som blir svart, när det finns en gul?
Vad gäller hypotesen om att fruktos kan orsaka fettlever, vill vi uppmärksamma Per-Ola Olsson på att den drivs av forskare vid exempelvis Harvard och University of California, San Diego. Vi rekommenderar honom att använda sig av den vetenskapliga litteraturen som källa, inte hälsoinfluensers.
Avslutningsvis vill vi bjuda in Per-Ola Olsson till en debattkväll, gärna modererad av Gotlands media. Sockerfrågan är värd att lyftas mer.