Det är fint att det i ett eventuellt kaos skulle kunna råda trygghet och finnas värme och mat åtminstone på en liten punkt någonstans.
På Gotland finns det tre trygga punkter av den sorten.Trygghetspunkter som kan ”aktiveras” vid en samhällsstörning eller större kris. Tre. Var och en borde fråga sig hur många som kan få hjälp på dessa punkter och sedan fundera på hur det är fatt med den egna hemberedskapen. Hur mycket mat finns det på prepping-hyllan? Hur många liter vatten i lager hemma? Varifrån kommer värmen?
På Fårö blir församlingshemmet den första trygghetspunkten i regional regi, när det nu invigs mitt i beredskapsveckan. Nordvästliga vindar i grym styrka kan få Trafikverket att ställa in Fåröfärjan och ön kan bli avskuren på obestämd tid. Det är ju inga nyheter för Fåröborna. Men regionen och länsstyrelsen anser att det är extra angeläget att rusta Fårö för en situation där befolkningen behöver klara sig några dagar, om det skulle vara svårt att få dit resurser/material vid dåligt väder. Ibland är det ju dessutom många besökare på Fårö.
- Fåröborna har genom århundradena tagit hand om varandra, inte minst i tider av oro i världen eller när vädret visat sina svåraste sidor. Att rusta socknen för att klara moderna krav är något öborna arbetat med genom Fårös olika föreningar, säger kyrkoherden Martina Åkeson Wollbo, Norra Gotlands pastorat. Församlingshemmet är redan en naturlig samlingspunkt. En del av den lokala krisplanen.
Många minns nog nyhetsrapporteringen om att de svenska skyddsrummen inte på långa vägar rymmer befolkningen om den riktiga krisen kommer. Trygghetspunkterna är ju inga skyddsrum, men de behöver också bli fler. Många kommer att vilja ladda mobilerna när strömmen varit borta ett tag. Äta också.
Som komplement till den egna hemberedskapen lär det behövas fler platser om krisen kommer än församlingshemmet på Fårö, Röda korset i Slite och Hemse. Det är de punkter Gotland har idag.
På Gotland pågår arbetet med att ”identifiera lämpliga platser” och hitta lösningar för trygghetspunkter.
Här kommer ett lättsnutet förslag från mig: Kroka arm med bygdegårdsrörelsen. Inget ont om Svenska kyrkan. Deras själavård och ”stå pall i stormen”-anda är imponerande och famnen stor när folk behöver samlas runt något ofattbart som hänt. Det står också 92 fantastiska gamla skyddsrum runt om på ön, med församlingshus intill många gånger. Jag är medlem, men kyrkan funkar inte för alla. Varje bygdegård dessutom större och rymligare än de flesta församlingshem, tänker jag.
Jag vet exakt vart jag styr om det krisar. Bygdegården i ”hemsokni”. Kastalet kallar vi den. Där intill ligger en stenhög. Det ursprungliga kastalet var kanske ett försvarstorn på medeltiden. Vår moderna kastal är den givna platsen där folk skulle samlas och prata om den pågående faran, eller krisen. Där inne skulle det stoppas ved i den enorma kaminen så att den glödgas på framsidan. Den skulle värma många fler än vi är i socknen. I salen får det vara 149 personer. Alla Alas invånare får rum och det blir ändå plats över. Antar att fler skulle vilja vara där. De som har bygdegårdar där de rivit ut den gamla kaminen och installerat poppigare värme som inte värmer så näpet när strömmen gått. Det skulle beredskapspengar kunna användas till. Installera uthållig värme i öns bygdegårdar.
Många sådana punkter blir ett trygghetsnät att falla i.
OBS! NAMNBYTET
Den som tänker att ”trygghetspunkter” har med vård att göra får tänka om nu, för de tidigare punkterna för enklare omplåstring och andra vårdinsatser har bytt namn till primärvårdspunkt.