Kanske kan partiet då också äntligen granskas för sina politiska insatser och inte fortsätta att komma undan med att alla andra är dumma och att man får fel frågor.
I går hölls årets första partiledardebatt i riksdagen och även den första för Magdalena Andersson i rollen som statsminister. Det skötte hon relativt bra men att efterträda Löfven som debattör är ju ärligt talat inte jättesvårt.
Kända personer från kultursektorn protesterade vid riksdagen mot de nya restriktionerna men det var inget partiledarna hade lust att prata om. Sverigedemokraterna hade dock sin vana trogen en KU-anmälan i bakfickan, denna gång riktad mot statsministern för att regeringen ska ha missbrukat pandemilagen.
Det säkerhetspolitiska läget gav upphov till en del replikskiften där ett stack ut när Jimmie Åkesson lyckades med konststycket att kalla det långsökt och att binda halmgubbar att citera SD:s hemsida och be partiledaren utveckla ställningstagandet att Sverige bör verka för en "balans mellan stormakterna".
Snabbare var partiet med att se till att formuleringen ströks från partiets hemsida. Tyvärr för SD finns samma ställningstagande i partiets valmanifest inför förra valet och på ett antal skärmdumpar på bland annat Twitter.
Det finns partier och enskilda som anser att SD bör ges formell makt för att inte bara kunna klaga utan själva åstadkomma något och ta ansvar. SD har som bekant bjudits in närmare och närmare makten vilket hittills lett till att de partier som bjudit in dem förlorar väljarstöd och SD fortsätter att öka.
I de senaste opinionsundersökningarna är SD näst största parti men Ulf Kristersson och Ebba Busch tror fortfarande för det första att de har underlag att bilda regering och för det andra att det är de som kommer att hålla i taktpinnen om så sker.
SD är bra på att formulera problem och förklara hur dåliga andra partier är. Sällan tar partiet sitt mediautrymme i akt för att tala om vad det vill, vad det tycker är bra.
På Gotland har SD under alla sina år i fullmäktige ägnat sig åt att recensera andras politik. Till valet i år ser vi ut att få ytterligare två missnöjespartier: Landsbygdspartiet oberoende (vad är de oberoende från undrar man?) som drivs av en före detta folkpartist, tilllika före detta sverigedemokrat, tillika före detta AFS:are.
På den yttersta vänsterkanten har ett nytt parti etablerat sig: Välfärdspartiet Socialisterna. I går kom en helt anonym broschyr i brevlådorna, där hänvisas till Facebook där två män presenteras i filmer och som man får anta är de som ställer upp i valet.
Vi behöver inte fler skattefinansierade klagokörer, vi behöver fler som bidrar med konstruktiva förslag och egen politik för att se till att skattepengarna används på bästa sätt.