Vi behöver kontanternas comeback

I sin strävan mot ett kontantlöst samhälle har Sverige onekligen nått långt.

Kan vi acceptera att kontanter inte accepteras?

Kan vi acceptera att kontanter inte accepteras?

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2024-01-15 06:35
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Penningmängden har enligt SCB minskat drastiskt de senaste 15 åren och antalet uttagsautomater likaså (Riksbankens statistik över betalningar). Att göra ett kontantuttag på ett bankkontor kan ibland liknas vid ett hart när omöjligt uppdrag. Allt fler butiker och affärer har slutat ta emot kontanter som betalmedel. Swish finns nu att tillgå i transaktioner mellan privatpersoner, och under 2023 användes tjänsten en miljard gånger. Även plastkorten får konkurrens av ny teknik såsom så kallad payment with things – betalning med telefonen eller smartklockan. Men har kontanterna spelat ut sin roll?

Nej, det finns fortfarande cirka en miljon svenskar i digitalt utanförskap som av olika anledningar inte kan använda de digitala betalningsmedel som finns att tillgå. Det kan exempelvis vara äldre som inte använder teknologi, funktionsnedsatta eller utsatta som står utanför bankernas betalsystem av olika anledningar. Det finns även de som väljer att använda kontanter för att det då är lättare att hålla ordning på sin ekonomi.

Nej, säger även regeringen som nu lanserar en utredning om kontanternas roll i samhället. Syftet är att skapa förutsättningar för att fortsatt kunna göra kontantbetalningar, i synnerhet när det gäller livsnödvändiga varor såsom exempelvis dagligvaror, mediciner och drivmedel.  

Kontanter är därtill viktiga ur beredskapssynpunkt. Efter att Ryssland invaderat Ukraina i mars 2022 tog svenskarna ut 30 procent mer kontanter än samma period året före (SVT 1/3–22). Ett tecken på att kontanter är viktiga när krisen eller kriget kommer.

MSB påminner om att kontanter är det enda betalningssätt som alla kan ha tillgång till och som inte kräver någon mellanhand eller speciell teknik för att användas. Kontanternas värde garanteras samtidigt av staten.

Att förlita sig på endast digitala betalmedel när olika system ligger nere har även visat sina begränsningar på hemmaplan. Vi minns cyberattacken mot betalsystemen i juli 2021 som bland annat slog ut 500 Coopbutiker när en grupp hackare fick en av Coops leverantörer av kassasystem att haverera (SVT 5/7–21).

Även av integritetsskäl är kontanter viktiga. Alla digitala betalningar kan sparas och spåras, vilket leder till att det går att kartlägga allt det du gör. Butikerna använder redan denna information för att rikta specialerbjudanden som bygger på din köpstatistik till dig, men är du lika bekväm med att staten skulle använda din köpinformation för att styra ditt beteende? 

Allt detta har lett till ett större medvetande, en undersökning från juli 2023 visar att allt fler svenskar är kritiska mot kontantfria butiker. Hela 67 procent är nu mot, jämfört med 50 procent för två år sedan.

Det är ett välkommet uppvaknande i kontantfrågan, där digitaliseringen länge stått i fokus. Ett samhälle med kontanter är samtidigt mindre sårbart och mer inkluderande. Och den personliga integriteten kan bevaras.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.