Det har blivit en sanning att krisen i äldrevården beror på privatiseringar. Några konkreta exempel mer än påståenden om detta har jag dock inte sett till. Lite som det brukar när privata företagare ska demoniseras och föraktas.
Däremot står det klart att arbetsförhållandena i äldrevården behöver ses över och bristerna, som varit kända långt innan coronan, åtgärdas. Oavsett driftsform.
Ökade skatter är dock en väldigt dålig idé. Det är dags att sluta påstå att högre skatter ger större skatteintäkter.
Sedan 2000 har skattekvoten i Sverige minskat från 49 till 43 procent av BNP. Under samma tid har skatteintäkterna ökat med 620 miljarder, rensat från inflation. (Källa: Boken "Sörjda av ingen – saknade av få" av Anders Ydstedt och Amanda Wollstad).
När man tänker på hur mycket skatt vi betalar så är det lätt att bli åksjuk.
En anställd som har 30 000 i månadslön kostar arbetsgivarens 44 470 kronor per månad.
14 470 kronor varje månad utöver lönen alltså. Det enda vi ser på lönebeskedet är hur mycket inkomstskatt vi betalar på lönen.
I den totala kostnaden ingår arbetsgivaravgifter, personalvård, utbildning, teknik som dator och telefon, semesterlön, försäkringar och pensioner. För en lön på 30 000 betalar arbetsgivaren in lika mycket till välfärdssystemen som den anställde betalar i inkomstskatt. Utan jobbskatteavdraget skulle den anställde i exemplet dessutom betalat ytterligare 2 500 i skatt.
Utöver det betalar den anställde skatt på varenda sak och tjänst hen köper. Och vi skattar för vinster vi gör på fastighetsförsäljningar, vi skattar för att vi äger fastigheter, för att vi driver bolag. Antalet skatter synes oändligt.
Vi har en fantastisk välfärd i Sverige. Vi som är födda här har i stora delar dragit en vinstlott. Men även om mycket är "gratis" för medborgarna kostar det väldigt mycket pengar.
Den omfattande välfärden har vant oss vid att det alltid finns ett skyddsnät när vi behöver. Individens ansvar att ha egna skyddsnät har minskat i takt med att välfärden ökat. Det är en trixig balansgång för hur det än är kommer det att finnas tillfällen där välfärden inte räcker eller finns till för alla situationer.
Och samtidigt som det egna ansvarstänket minskar ökar förväntningarna på en utökad välfärd.
Vi ser nu förslag om fältsjukhus till turister på Gotland och att räddningshelikoptrar ska användas för att skjutsa dem hem om de blir sjuka...
Det finns inget samband mellan att betala en högre skatt och få mer välfärd. Tvärtom. De kommuner med högst skattesats har också minst offentlig service och långt till det mesta.
En skattereform ingår i Januariavtalet och en sådan är minst lika angelägen som att se över arbetsrätten. Jag skulle vilja säga mer angelägen.
Det är inte konstruktivt att beskatta arbete så högt när det är just arbete som är motorn och skapar tillväxt och skatteintäkter. Det är inte rättvist att de som betalar mest i skatt får minst för pengarna.