Kläder är för många långt mycket mer än något att täcka eller värma kroppen med. Vad du bär kan visa vem du är, din bakgrund och tillhörighet. I generationer har individer använt kläder för att uttrycka sig. Traditioner som ges offentligt uttryck genom folkdräkter, koltar eller kläden. Kläder har inte sällan en stor betydelse för den enskilda människan. Vad vi mer sällan pratar om, är konsekvenserna av klädtillverkningen.
Reportage och dokumentärfilmer har gjort oss medvetna om de utbredda sociala hållbarhetsproblemen som ofta är kopplade till tillverkning av kläder. Inte minst H&M har vid flera tillfällen varit inblandade i skandaler kring barnarbete och osäkra arbetsmiljöer på fabriker. Det är i sig en oerhört stor problematik, men vad som talas än mindre om är nyproducerade kläders påverkan på miljö och klimat.
Medelsvensken köper varje år tretton kilo kläder, men slänger också åtta kilo. Framförallt är detta ett problem eftersom svinnet blir stort, på grund av moderna kläders sammansättning. Det är sällan som kläder idag inte innehåller mer än en typ av material. Dessa sammansatta tyger är väldigt svåra att återvinna, eftersom de olika fibertyperna inte går att särskilja.
Principen är den samma som med all återvinning; blandas plast, trä och bomull går inte att på storskalig nivå dela upp i de olika typerna av material. Är textilierna rena sammansättningar, är fibrerna där emot mycket enklare att återanvända.
Ytterligare en god idé som kanske kan bidra till en större medvetenhet vid konsumtion av textilier är ursprungsmärkningar. Upp emot 70% av EU:s produktion av textil sker idag utanför unionens gränser. Ofta i länder som i stor utsträckning saknar kemikalielagstiftningar som över huvud taget går att jämföra med EU:s.
Det finns till exempel platser i Kina och Indien där utsläppen från textilproduktionen blivit så stora att det nu råder drickvattenbrist. Detta eftersom färg och kemikalier läckt och förorenat grundvattenreservoarer.
Vad som också är positivt för klimat- och miljöanpassningen av kläder är det pågående framtagandet av nya typer av textilier. Den ökande produktionen av fiber med skoglig bas, så som lyocell och modal, är ett exempel på detta.
Där finns dessutom ett svenskt mervärde, eftersom bland annat skogsägarföreningen Södra producerar det råmaterial som används vid produktionen av dessa textilier. Idag kommer runt sju procent av världens textilfiber från skoglig cellulosa men efterfrågan växer ständigt, vilket måste ses som en positiv utveckling.
Att konsumera hållbart mode är inte alltid enkelt. En stor del av klimat- och miljöanpassningen måste företagen själva stå för. Det finns dock saker som privatpersoner kan göra för att driva den positiva utvecklingen inom textilindustrin. Att minska sina inköp, köpa secondhand om det går och att vara medveten om vilken typ av material det är man köper är en bra början.