Entusiasmen i riksdagen var dock måttlig. Bara januaripartierna S, MP, C och L röstade ja till det svenska bidraget. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, som förenas i sin skeptiska syn på Europasamarbetet, röstade nej. Moderaterna och Kristdemokraterna lade ned sina röster. I sin funktion var de nedlagda rösterna förstås ett ja till fonden. Men valet att avstå sänder ändå en signal om att de borgerliga partierna inte är nöjda.
Missnöjet är lätt att förstå, eftersom stödpaketet gick emot Sverige. Vi betalar långt mer än vi får tillbaka och utformningen av fonden innebär ett framsteg för dem som vill ge EU beskattningsrätt. Pandemin har använts som förevändning för att stärka EU:s centrala byråkrati. Stödpaketet kommer också att fungera i huvudsak som bidrag, och inte som lån, vilket ökar motsättningen mellan de nordliga och sydliga medlemsländerna.
Stödpaketet har inte oväntat fört upp EU-frågan på den inrikespolitiska dagordningen i Sverige. Ordet ”Swexit”, alltså en svensk version av ”brexit”, trendade på mikrobloggen Twitter. Sverigedemokraternas youtube-kanal Riks-TV sände en intervju med moderate riksdagsledamoten Fredrik Schulte som fick representera missnöjda moderater. SD anar antagligen möjlighet till nya inbrytningar i de moderata leden.
Partiledaren Ulf Kristersson (M) darrar dock inte på manschetten. Hans grundinställning är fortfarande vad han kallar ”Hökmarksk” – efter europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M). Det vill säga att Sverige har mer att vinna på att vara med i EU, än att stå utanför.
Visst måste vi också vara medvetna om och ärliga med att EU har förändrats. Den enskilt viktigaste förändringen var när Storbritannien lämnade. Sverige förlorade därigenom sin främsta bundsförvant, och unionen tappade en röst som vågade ifrågasätta och hålla emot. Unionens framtid blev med ens mer svårtolkad. Risken för okloka beslut ökade.
Den svenska synen på EU som en praktisk ekonomisk nyttighet delas bara av några få andra länder; som Danmark, Finland och Nederländerna. Dessa var tillsammans för få för att hejda Coronafondens utformning. Om de sparsamma länderna inte lär sig att stå upp mot de som ser Nordeuropa som en bankomat kommer det snart komma nya krav på fonder och bidrag.
Men med allt detta sagt. Sverige ligger där det ligger – i Europa. Vår viktigaste marknad är Tyskland. Vi behöver det europeiska samarbetet för fortsatt ekonomisk utveckling, för att hantera gemensamma hot (som Kina och Ryssland), för migrationsfrågor, för kampen mot islamism, och för ett miljöarbete med effekt. Minskar europeiskt samarbete på dessa områden vore det dåligt för Sverige. Dessutom ger EU oss en möjlighet att resa, studera och arbeta i Europa som våra förfäder aldrig kunde drömma om. Fördelarna med EU är fortfarande större än nackdelarna.