Vi måste prata om kontorslandskapen. Dessa har ökat under de senaste decennierna. I dag kallas de ofta aktivitetsbaserade ytor men grundprincipen är densamma. De tidigare enskilda kontoren ersätts med stora rum där många människor jobbar tillsammans.
Det är en utveckling som sker mot bättre vetande. Forskningen visar att kontorslandskapen gör att vi blir mer stressade, mår sämre och presterar mindre. En färsk svensk studie gjord vid Trafikverket visar att prestationen ökade med över 20 procent vid arbete i ett enskilt rum i stället för i ett kontorslandskap. (DN 17/4) En annan studie från år 2020 visade att övergången till aktivitetsbaserade arbetsplatser vid Malmö universitet ledde till försämrad psykosocial miljö. Det öppna kontorslandskapet ledde till att de anställda talade mindre med varandra. I stället ökade mejlandet och hemarbetet. De anställda upplevde också minskad kontroll och trivsel. Arbetsplatsen blev mer anonym. (Forskning.se 9/11–20)
Svenska Läkarförbundet avråder från kontorslandskap. Förbundets arbetslivsgrupp hänvisar bland annat till en studie från Karlstads universitet som pekar på ett samband mellan hur nöjda människor känner sig på jobbet och hur många som delar kontorsutrymme. Ju färre desto bättre och bäst i eget rum. (Läkartidningen 9/2019)
Vidare pekar flera undersökningar från olika länder på att människor som arbetar i kontorslandskap oftare är sjuka än de som har enskilda kontor. Dels handlar det om ökad utsatthet för luftburna smittor, dels om stress.
Att människor påverkas negativt av att arbeta i kontorslandskap borde inte komma som en överraskning. Vi reagerar när något händer i vår omgivning. Vi är också sociala varelser som har svårt för att inte lyssna när kollegorna pratar eller inte titta upp när någon går genom rummet. Det är en utmaning att lösa koncentrationskrävande uppgifter i ett rum med många personer.
Att arbetsgivare ofta vet det märks på arbetsplatserna. Kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor avdelas framför allt dem som arbetar i produktionen. Chefer och mellanchefer med ansvarsområden som anses betydelsefulla har så gott som alltid enskilda kontor.
Sägas bör förstås att öppna landskap inte alltid är dåligt. Det finns många arbetsplatser där det är viktigt att ha en gemensam lägesbild och omedelbar tillgång till varandras kompetenser. Men det finns fler kontor än bara larmcentraler, staber och nyhetsredaktioner.
Trenden med kontorslandskap sammanfaller i tid med stressjukdomarnas intåg. I slutet av år 2009 var drygt 9 000 personer i Sverige sjukskrivna på grund av stress. I december 2022 var det enligt Försäkringskassan över 42 000 personer. Orsakerna till en så stor förändring är förstås flera, men kontorslandskapen borde bidra.