År 2022 bjuder på flera militära jubliléer. Det är inte bara marinen som fyllt 500 år. Nu i oktober är det 80 år sedan pansartrupperna blev ett eget truppslag i Sverige.
Pansarvapnet och stridsvagnen får sägas vara en pigg 80-åring. Men så sent som i våras var det många som dömde ut stridsvagnen. Skälet var förstås de stora ryska förlusterna i Ukraina. Internet fylldes av bilder utslagna stridsvagnar där tornet hamnat tiotals meter bort, stridsvagnar som filmades från drönare samtidigt som de bekämpades med indirekt eld, och stridsvagnar som helt enkelt övergivits. Mest symboliska var de många bilderna på stridsvagnar och stridsfordon som forslades bort av ukrainska bönder med traktorer.
Det här fick en del bedömare att tro att pansartrupperna kommit till sin historiska slutpunkt där drönare och effektiva pansarvärnsvapen skulle förpassa stridsvagnen till museum.
Ett halvår senare vet vi bättre. Det fanns många orsaker bakom de ryska förlusterna som inte hade med själva stridsvagnen som koncept att göra. Bland annat saknades på den ryska sidan tillräckligt med infanteri för att skydda stridsvagnarna mot överfall. Ryssland fick heller aldrig luftherravälde. Logistiken krånglade och framför allt led pansarförbanden brist på bränsle. Brister som verkar ha blivit värre när priserna steg och korruptionen åt av de ryska förråden. Soppatorsk verkar ha varit det vanligaste skälet till att en stridsvagn förlorades.
Vidare leddes de ryska pansarförbanden ofta av chefer som inte förstod deras styrkor och svagheter – invasionen av Ukraina sågs ju först som en säkerhetsoperation. Vill man gå ännu djupare än så har pansartrupper alltid varit beroende av en ledningsfilosofi som tillåter initiativ och snabba beslut. Men ryssarna använder sig som bekant inte av sådan uppdragstaktik utan föredrar att detaljstyra sina förband.
Nu när Ukraina tagit initiativet från angriparen ser vi hur pansarförband – ofta med samma stridsvagnar som ryssarna – spelar en viktig roll för att ta tillbaka terräng. Men då sker med uppdragstaktik som ledningsfilosofi, lokalt luftherravälde och i samverkan med artilleri och infanteri. Så som stridsvagnar är tänkta att användas.
Som det ser ut kommer stridsvagnen att bli kvar på slagfälten ett tag till. Kombinationen av eld och rörelse som stridsvagnen erbjuder kan ännu inte helt ersättas. Dessutom förblir den en viktig symbol för offensiv förmåga. Det var ju också orsaken till att Sverige placerade stridsvagnar på Gotland när säkerhetsläget i Östersjön försämrades. Ensamt kunde ett stridsvagnskompani inte göra så stor skillnad. Men vagnarnas närvaro markerade Sveriges förmåga och beslutsamhet att försvara sitt territorium. Så grattis på 80-årsdagen pansartrupperna.