Ska en hög andel av skolmaten vara närodlad? Ska den i så hög grad vara ekologisk? Viktiga frågor om skolmaten, liksom om mat som lagas exempelvis för äldrevård och sjukvård. Men inte frågor som helt och hållet kan få ta över menyerna.
Viktigast är denna mat definitivt för dem som ska äta den. Ingenting är viktigare än att skolelever, eller äldre som kanske har dålig aptit, får bra och närande mat. De ska inte behöva äta sämre för att man prioriterar andra, politiska, mål.
Är det viktigt att undvika importerade råvaror? Framförallt är det viktigt att inte importera skolmaten från 70-talet, den mat jag minns från min egen skolgång och som bara kunde älskas av de beslutsfattare som inte behövde äta den. Jag minns exempelvis fortfarande den så kallade kokta potatisen som under vägen från storkök till bord förvärvade ett segt yttre hölje som inkapslade ett underligt innanmäte med en magisk konsistens som kunde trolla bort all matlust. Sedan dess har skolmaten av allt att döma tack och lov blivit bättre.
Jag tycker inte heller att de som är beroende av maten som Regionen lagar ska utsättas för extremism som exempelvis en uteslutande vegetarisk kost. Maten är för viktig för att de som äter den ska behöva tugga i sig andras ideologier.
Så länge de som ska äta maten verkligen är första prioritet, så finns det också utrymme för att ta andra hänsyn. Enligt min mening är det av flera skäl viktigare att prioritera närproducerad mat – från Gotland eller åtminstone från Sverige – än det vi brukar kalla för ekologiska livsmedel. Krav på ekologisk mat riskerar att leda till att man tvingas handla importerad ekomat och välja bort det närproducerade. Det gagnar varken klimatet, kvaliteten på maten eller det intresse vi har av att förbättra förutsättningarna för vårt eget tynande jordbruk.
Upphandlingar behöver också utformas så att regionala producenter får en god chans att också leverera.
Det är illa när man fördyrar skolmaten genom alltmer omfattande inköp av ekologiska livsmedel och kompenserar för kostnadsökningen genom att servera mindre kött och fisk till eleverna. När viktigt protein uteblir från skolmatsedeln är det ett typexempel på hur man kan försämra näringsinnehållet för att nå andra, politiska mål. Skolmaten finns inte till för att somliga i andras vardag ska få förverkliga sina visioner om en radikalt förändrad diet.