Efter valet tillsatte regeringen en utredning kring förändringar av straff för unga som begått brott. I dag döms många som är under 18 år och begått grova brott, till exempel mord, till sluten ungdomsvård med maxtid på fyra år (SvD 24/6). Samtidigt involveras unga personer allt oftare i den grova organiserade gängbrottsligheten. De låga straffen för unga gör att kriminella ofta utnyttjar dem för att begå brott som annars skulle leda till långa fängelsestraff om de begicks av vuxna.
I måndags (24/6) presenterades utredningen med förslag på skärpta straff för unga. Straffrabatten för omyndiga ska minskas i stigande skala, och för myndiga slopas helt. Dessutom föreslås ett nytt straff, utvidgad ungdomsövervakning. Detta innebär mer övervakning under en längre tid, minst ett år och max tre år, inledande med ett två månader långt frihetsberövande. Under övervakningen ska den dömde inte få vistas utanför bostaden, annat än under särskilda tider. För att kontrollera att det följs ska personen bära fotboja.
Utredningens förslag är i det stora hela bra eftersom rejäla krafttag behövs på området. Barn ska inte användas som torpeder åt kriminella gäng. Inte minst eftersom unga som en gång valt den kriminella banan har svårt att lämna den. Förra året rapporterades bland annat att 90 procent av tonåringar som varit gängkriminella återfaller i brott (SR 2023).
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) påpekar att det finns utrymme för domstolar att göra individuella bedömningar, vilket innebär att straffrabatten kan vara större för lindrigare fall. Men i allvarliga fall, som mord, ska det inte finnas någon reduktion alls.
Det är rätt väg – så länge det blir så som Strömmer säger även i praktiken. Den grova brottsligheten måste bekämpas. Mördare ska inte ha straffrabatt oavsett ålder. Samtidigt riskerar att höja straffen för lindriga brott att slå fel. Det är inte ovanligt att unga testar gränserna, och ibland passeras de.
Övertramp ska givetvis få konsekvenser. Men att minska straffrabatterna när unga begår väldigt lindriga brott har sannolikt inga större positiva effekter. Utan det riskerar snarare att leda till att fler unga vänder samhället ryggen. Då är det bättre att, som regeringen nu ser ut att göra, fokusera på de brott som har riktigt allvarliga konsekvenser för enskilda och samhället.
Regeringen har hela tiden varit tydlig med vad den vill åt – den grova brottsligheten. Därför måste regeringen vara lika tydlig i sitt lagstiftningsarbete. Mördare och de som medvetet begår grova brott ska sitta i fängelse länge. Unga som brister ska också straffas, men ges möjligheten att rätta till sina misstag.