Det är inte fel att samarbeta med ett parti som inte är ens förstaval. Det har som bekant hänt förr och fungerat väl.
Socialdemokraterna har samarbetat mest vänsterut i riksdagen men också flera gånger med borgerliga partier. Så inget konstigt med det.
Det som är konstigt är att Moderaterna på Gotland övergav den borgerliga alliansen för att samarbeta med Socialdemokraterna och än så länge finns inget som visar att Moderaterna faktiskt är med och styr.
Moderaterna syns inte över huvud taget. Region Gotland skickar kritik mot, och krav till, regeringen men halva det politiska styret syns inte i denna kommunikation.
Moderaterna har till och med tvingats försvara en öppning för att höja kommunalskatten medan de egna framgångarna i avtalet med S har lyst med sin frånvaro.
När det avslöjades att M/KD(SD)-regeringen utan förvarning avslutade projektet med Gotland som pilot i energiomställningen skrev Moderaterna, som del i det politiska styret, ett argt brev till regeringen medan Moderaternas gotländske riksdagsledamot beskrev beslutet som en framgång på Facebook: "Den nya moderatledda regeringen vill se ett fossilfritt energisystem, och öppnar därför för både ny kärnkraft och att bygga en tredje elkabel till Gotland. "Energipilot Gotland" tog helt enkelt aldrig fart. Och lika bra är väl det - eftersom det alltid var Plan B. Nu är vi tillbaka på Plan A".
Vilket budskap ska regeringen lyssna på? Blir det bra för Gotland? Knappast.
C-STÄMMAN
Distriktsstämman med det lokala Centerpartiet präglades av energi, vilket var både trevligt och önskvärt att skåda. Den inbjudna talaren, Ulrika Liljeberg, andre vice partiordförande, imponerade. En politiker med fötterna på jorden, stark integritet och grundad i partiets ideologi.
Det nya styret för partiet har inte hunnit göra sig känt samtidigt som opinionssiffrorna är svindlande låga, i den senaste mätningen från SvD/Sifo ligger Centerpartiet under riksdagsspärren, på 3,8 procent (med en felmarginal på 0,5 procentenheter).
Men med den nya ledningen finns en potential till nystart som känns lovande.
Valanalysen som presenterades på stämman var till stor del partiets övergripande analys, om än med särskilda delar specifikt för Gotland gällande väljarflöden och synpunkter på rikspolitiken, men ingen analys kring den lokala kampanjen och resultatet i kommunalvalet presenterades. Man får anta att den lokala analysen sker i ett mer slutet sammanhang. Huvudsaken är att den sker för slutsatser behöver dras.
Vad gäller motionen om en mer jämställd föräldraförsäkring som jag skrev om i positiva ordalag inför stämman så avslogs den som väntat. Distriktsstyrelsen och även stämman, ser positivt på målsättningen men så länge den ena föräldern tjänar mycket mer än den andra på att jobba så kommer sannolikt den som tjänar mindre att fortsätta vara hemma.
Bäst brandtal hölls av Kerstin Kalström gällande hur det (inte) fungerar att åka buss och bo på Fårö. Att det inte går bussar till Fårö är känt men att bussarnas tider i Fårösund verkar vara satta utifrån att de absolut inte ska synka med färjan är helt absurt.
Här behövs inget annat än lite god vilja från regionen att anpassa tiderna, det handlar om minuter, inte att lägga om hela turer.
Motionen om vikten av en genomarbetad ö-politik för Gotland är kanske den viktigaste att få gehör för vid partistämman i Örebro i höst. Här måste verkligen något hända och det snabbt.