Över en timme av regionfullmäktiges sammanträde under måndagen ägnades åt en detalj i ett mer omfattande förslag om bidragsöversyn. Egentligen verkade det råda stor samsyn om att regionala bidrag inte ska utgå till verksamheter för barn och unga med religiösa eller partipolitiska inslag. Men att religiösa och partipolitiska organisationer ska kunna söka stöd. Det innebar dock inte att man kände sig förhindrad att debattera hur det skulle formuleras.
Det utgår ju väldigt betydande offentliga stöd till både partier och kyrkor. Ur den synvinkeln kan man bli lite förvånad över hur viktigt det bedöms att de inte på minsta sätt blir hjälpa i sina missioner av medel som utgår till verksamheter för barn- och unga. Men det handlar ju också om att inga barn och unga ska känna sig exkluderade eller ovälkomna i verksamheter delvis finansierade med skattemedel, på grund av exempelvis bönestuder eller politiska predikningar. Ingen ska behöva utebli för att slippa inlemmas i ett religiöst eller ideologiskt sammanhang.
Men om en verksamhet, för att få stöd, ska tvättas ren från livsåskådning ner till minsta gemensamma nämnare – ja, då fungerar det så klart exkluderande för en kyrka. Om den bedriver en verksamhet inriktad mot barn och unga, så är det ju en väldigt betydande inskränkning om denna verksamhet inte får beröra den grundläggande orsaken till kyrkans existens. Åtminstone biskop Erik Eckerdal tycker det är ett problem. I en insändare som publicerades på Helagotland i söndags, dagen före fullmäktigemötet, skrev han bland annat:
"Varför ska denna begränsning gälla just religiös verksamhet som bjuder in alla till sina religiöst motiverade verksamheter, även personer som inte själva är kristna. Självklart sker den verksamheten på kristen grund och det är fritt för var och en att delta. Det är inte någon principiell skillnad mot en fotbollsklubb som bjuder in alla, men att det finns personer som av olika skäl är förhindrade att delta. Eller menar Regionen att religiös verksamhet per definition är antidemokratisk och skadlig för dem som deltar? Det är i sådana fall historielöst med tanke kyrkans och frikyrkornas betydelse för det demokratiska samhällets framväxt."
Men den som vill bedriva en verksamhet för barn och unga som inte är kliniskt fri från politik och religion får väl i så fall göra det utan stöd från regionen? Är det så förgripligt?
Så kan man se det. Och i ett land med ett starkare och från stat och kommun mer oberoende civilsamhälle skulle jag inte finna det problematiskt.
Men Region Gotland har en väldigt dominerande roll som möjliggörare och finansiär med så kallade allmänna medel. Skattetrycket är hårt uppskruvat bland annat just därför att stat och kommun tagit på sig denna roll. Det begränsar helt klart möjligheterna för verksamheter som inte är sanktionerade av Regionen men som många medborgare skulle känna tillhörighet till. Och det finner åtminstone jag problematiskt.