Skolnedläggningar skapar ilska och oro var de än sker

Det finns inget bra tillfälle att komma med dåliga nyheter. Men det finns ju mer och mindre dåliga tillfällen.

Det finns olika sorters skolavslutningar. Att lägga ner en skola leder alltid till oro, ilska och sorg.

Det finns olika sorters skolavslutningar. Att lägga ner en skola leder alltid till oro, ilska och sorg.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Ledare2024-08-17 08:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Tankarna om att lägga ner Polhemskolan blev kända för personal, elever och föräldrar i samband med att ett nytt läsår ska inledas. De som nu börjar i förskoleklass har i många fall aktivt valt Polhemskolan, men kan alltså tvingas välja en ny skola inom kort.

När antalet elever minskar så drastiskt som regionen räknar med och det finns andra skolor i närheten är alternativen för politikerna starkt begränsade. Norrbackaskolan ligger bara ett stenkast bort och lite längre bort åt andra hållet, ligger Tjelvarskolan. 

Att det blir just Polhemskolan som nu diskuteras väcker frågor och det helt naturligt. Skolan invigdes för bara fem år sedan och cirka 20 miljoner har investerats i den.

Den kraftiga expansionen i norra Visby med många nya bostäder låg bakom investeringarna men enligt uppgifter till Gotlands Allehanda blev det inte så många barnfamiljer utan mest pensionärer som flyttade in.

Att skolan på norra Gotland och i norra Visby står för de största prognostiserade minskningarna av elever har varit känt en tid. Det är naturligt att reaktionerna blir som starkast när planerna börjar bli så pass konkreta att skolor nämns som möjliga att lägga ner.

Ett bättre tillfälle att göra dessa planer offentliga hade varit i slutet av höstterminen eller precis i början av vårterminen när familjerna står inför att välja skolor inför det nya läsåret.

Samtidigt måste förslagen manglas genom förvaltningar och politiken innan det ens finns ett konkret förslag. Det är inte lätt att göra rätt och hur man än gör blir det av naturliga skäl protester.

KORSNINGEN

Med stigande fascination har jag följt den smått hysteriska debatten om de nedplockade trafikljusen i korsningen Gutevägen/Söderväg. Av nån anledning är det i stort sett uteslutande män som hetsar upp sig.

Knappt hade ljusen tagits ner förrän man började larma om att det bara var en tidsfråga till en allvarlig olycka skulle inträffa, kanske till och med en dödsolycka.

Man kan tycka vad man vill om beslutet att inte ersätta ljusen och hur regionen hanterat den kritik man borde ha förutsett skulle komma. 

Men det är en vägkorsning med dålig sikt åt ena hållet och som under några gånger per dygn trafikeras av många bilar till och från färjorna. Korsningar utan trafikljus med dålig sikt finns det lite här och var.

Det märkligaste av allt är att så många som borde veta bättre kritiserar regionen för att ha "tackat nej" till 100 000 kronor som en privatperson velat skänka för att bidra till nya trafikljus.

  1. Regionen får inte ta emot pengar på det sättet.
  2. Vill man verkligen att det ska vara möjligt för privatpersoner att köpa sig till åtgärder av regionen?

Trevlig helg!

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare. Gotlänningens ledarsida delar Centerpartiets värderingar.