Ledare: Vindkraft löser inte våra problem

Tv-programmet Kalla fakta har tagit del av en databas över svenska vindkraftsföretag, som har sammanställts av forskare i Jönköping. Databasen innehåller uppgifter om alla större vindkraftbolag i Sverige från år 2010 och framåt. Av landets totalt cirka 5200 vindkraftverk finns uppgifter om cirka 3500.
”Av dessa uppskattar vi att åtminstone 1000 vindkraftverk befinner sig i vindkraftsparker som är konkursmässiga", säger biträdande professor Christian Sandström vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Orsaken till den låga lönsamheten är snabb utbyggnad och så omfattande etableringar att elpriset sjunker när många verk producerar samtidigt. Vindkraften förstör sin egen marknad genom att leverera för lite när det är stiltje och sedan leverera för mycket när det blåser. Och problemet förvärras ju mer vindkraft som byggs. Vindkraften är en nischproduktion som för både sin och konsumenternas skull kräver annan planerbar produktion. En nisch går inte att skala upp hur mycket som helst. I alla fall inte utan att systemet havererar.
Därför kan en vindkraftsproducent i ett system med mycket vindkraft inte förvänta sig samma intäkter som i ett system med färre producenter. Och på grund av vindkraftsproduktionens svängningar påverkas elpriset eftersom elen måste komma från andra källor när det inte blåser. Sverige har, tillsammans med många andra länder, med andra ord överinvesterat i vindkraft, vilket nu både kunder och producenter börjar bli varse om.

Trots detta fortsätter politikerna att försöka tvinga fram investeringar i mer vindkraft, även om det uppenbarligen inte levererar förväntade resultat. Som Miljöpartiet, vilket vill ha mer vindkraft för att således kunna lägga ner kärnkraften.
Men fortsätter man att bygga ut förnybar elproduktion kommer det också innebära ökat beroende av el från olja, kol och fossilgas. Exempelvis importerade Sverige mellan 2019 och 2022 naturgas från Ryssland till ett värde av drygt 1,3 miljarder kronor. Och även om Sveriges direkta beroende av rysk energi är låg, upprätthålls ett indirekt beroende eftersom andra EU-länders energiproduktion är avhängig av den ryska gasen.

Den gröna omställningen är viktig, men varför propagera för något som inte bidrar till omställningen?
Det går inte att bygga ett välfärdssamhälle på dyr energi, än mindre på ett kraftslag som saknar förmåga till jämna leveranser. Sveriges hushåll och företag har blivit plågsamt medvetna om kostnaden för politikens snedskär på energiområdet. Nu blir kostnaden för producenterna också alltmer tydlig. När ska politiken släppa prestigen och erkänna att ännu mer vindkraft inte är lösningen på våra problem?