Jag har tidigare skrivit om ett centralt problem för vindkraften. När den producerar, när dess el strömmar ut i eett alltmer svårkalibrerat elnät, så sjunker priset på el. När den inte producerar så mycket el, då uppstår elbrist och elpriserna ökar. Men det är ju då intäkter som vindkraften bara får en ringa del av.
Vindkraften innebär problem för dem som ska upprätthålla stabilitet och balans i elnätet och för andra energiproducenter. Men vindkraften har redan nu nått en sådan omfattning att den också orsakar problem för vindkraftproducenterna. Och värre lär det bli, om vindkraftens andel av energiförsörjningen fortsätter öka.
I tidningen Affärsvärlden har Christian Sandström och Christian Steinbeck skrivit en serie artiklar om vindkraftens problematiska förutsättningar. I fredags publicerade de en krönika – "Vindkraften konkurrerar sönder sig själv" – där de skriver om hur de genom att följa hur vindkraftens produktion och elpriserna varierar över tid har kunnat belägga hur det förhåller sig:
"Mönstret är tydligt: Ju mer vindkraften producerar en given dag, desto lägre blir elpriserna. Vi får överutbud av el som leder till negativa elpriser. Ju mindre det blåser, desto mindre producerar vindkraften och desto mindre andel av den totala elproduktionen kommer från vinden. Då stiger också priserna till nivåer där vindkraften hade kunnat bli lönsam. Men då produceras så lite el från vindkraft att andelen intäkter till ett högre pris alltid blir lägre."
Sandström och Steinbeck har också kunnat konstatera de lönsamhetsproblem för vindkraften som dessa förhållanden leder till:
"Enligt vår genomgång av vindkraftbolagens årsredovisningar låg anläggningarnas produktionskostnad i intervallet 60-80 öre per kWh.
Förlustmarginalen efter finansiella poster hamnar därmed mellan -22% och -63% beroende på var i intervallet 60-80 öre som produktionskostnaden ligger för en enskild anläggning. Knappast en marginal som inger hopp om framtiden."
De påpekar också att problemen kommer att förvärras ju mer vindkraft som ansluter sig till energisystemet. Mer vindkraft innebär att priserna pressas än mer under den tid då vindkraften faktiskt levererar.
"Priserna kommer bli ännu lägre och negativa allt oftare alltmedan perioder av stiltje fortfarande kommer medföra en situation av akut effektbrist för samhället. Det förblir en gåta hur expansion av vindkraft ska kunna tillgodose Sveriges framtida elbehov."
Men Gotlands energigeneral Lars Thomsson är översvallande positiv till planerna på 1500 havsbaserade vindkraftverk i vattnen runt Gotland. Liksom till de ytterligare verk inom projekt som planeras på själva ön.
Därmed arbetar han inte bara för en energiförsörjning som blir än mer problematisk, utan också för en utveckling som gör livet svårare för den vindkraft som Gotland redan har. Det är kanske dagens vindkraftproducenter som har allra mest att förlora på en okritisk expansion för den bransch de verkar i.
Det återstår förstås att se hur många av de vindkraftplaner som Thomsson vurmar för som verkligen får klartecken att bygga efter juridisk och politisk prövning. Och sedan kan vi få reda på i hur många av dessa fall man verkligen kan lösa finansieringen av investeringen. Några borde definitivt dra öronen åt sig inför branschens strukturella lönsamhetsproblem.