Region Gotland håller på att anta ett reviderat program för att förebygga suicid, det vill säga självmord.
I programmet konstateras att på Gotland dör i medeltal 11 personer i suicid varje år och cirka 170 personer försöker ta livet av sig.
Det var det där sista som drabbade mig. Varannan dag försöker en gotlänning att ta sitt liv.
I coronapandemins inledning målades olika skräckscenarier upp om hur smittan skulle spridas och med vilka konsekvenser. Samhället mobiliserade och förberedde sig på det värsta medan alla hoppades på det bästa.
Det visade sig att det inte blev så katastrofalt som det kunde ha blivit men få vill nog påstå att det var dåligt att ha hög beredskap på en kommande pandemi med ett helt nytt virus.
Under pandemin har oron för en annan konsekvens vuxit sig allt starkare och det är hur karantän, isolering och uteblivna sociala möten påverkar vår psykiska hälsa.
Den största riskgruppen är sannolikt de som redan lever i ensamhet och/eller redan lider av psykisk ohälsa i olika grad. När de där små sakerna i vardagen som kanske höll en uppe försvinner blir det tufft.
Gotlands siffror ligger över snittet för riket vilket kräver en egen analys. De som möter dessa medmänniskor i deras svåraste stunder är ambulanspersonal och räddningstjänst. Deras erfarenheter och kompetens i dessa frågor är ovärderlig när man vill hitta fungerande system för att se och hjälpa människor i vår omvärld som visar tecken på att inte vilja leva.
Det är därför ingen slump att det var personer från just dessa yrkesgrupper som startade Mindshift Gotland. Henrik Swedborg och Jonatan Ahdrian.
Det är en ideell förening som vill vara en samlande kraft för olika projekt och initiativ på området psykisk hälsa. Bakom föreningen står ett nätverk av organisationer, näringsliv, myndigheter, privata utbildningsaktörer samt universitet.
Ett av målen är att utbilda 6 000 gotlänningar i Första hjälpen i psykisk hälsa, eller MHFA (Mental Health First Aid) som det ofta kallas. Syftet är att öka förståelse i samhället och att vi vågar prata om psykisk hälsa på ett helt annat sätt.
Förutom att lära sig att försöka rädda en människa väldigt konkret om man hamnar i en situation där någon försöker att ta sitt liv.
Kurserna påbörjas i dagarna och kommer att genomföras i flera steg i samarbete med studieförbundet Sensus.
Introduktionen till utbildningen är också en ögonöppnare. För i stort sett alla får vi nån gång i livet lära oss hjärt-lungräddning. Ändå är det större sannolikhet att man träffar på en person med psykiska besvär än att man får användning av sina kunskaper i fysisk livräddning.
Det finns många ingångar till att förebygga ohälsa. Samhället måste gå att lita på när läget blir akut. Konsekvenserna vid neddragningar av mötesplatser och aktiviteter för riskgrupper måste beaktas noga.
Framför allt behöver kunskapen ökas och spridas till fler. Lika självklart som vi lär oss hur man håller igång ett hjärta tills ambulansen kommer.