Ungefär 8 000 nämndemän ska under 2023 utses för en ny fyraårsperiod (2024-2027) och de nomineras av de politiska partierna.
För Gotlands del innebär det att 40 personer ska nomineras till nämndemän i Gotlands tingsrätt, 20 till Förvaltningsrätten i Stockholm, 10 till Svea Hovrätt och 5 till Kammarrätten i Stockholm. Det var i alla fall antalet vid det förra valet, 2019.
Nämndemän utses året efter ordinarie val för att det inte ska kopplas samman med det politiska valet. För även om det är partierna som utser nämndemän är det inget politiskt uppdrag. Tvärtom kan man säga, uppdraget ska utföras helt oberoende av vilket parti man sympatiserar med.
Du behöver inte ens vara medlem i ett politiskt parti.
Under våren kommer Domstolsverket att driva en kampanj för att skapa uppmärksamhet kring valet. Inte minst för att man behöver locka många olika personer ur samhällets alla grupper. Nämndemannakår ska ha en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke.
Eftersom medelåldern är hög, 59,2 år efter nämndemannavalet 2019, vill man locka fler personer yngre än 45 till uppdraget.
Är du intresserad av uppdraget finns all information att hämta på Domstolsverkets wepplats.
Som flera andra av det svenska samhällets demokratiska fundament är nämndemannasystemet gammalt, anorna kan hittas från 1200-talet då byäldsten utsåg de män (nämnda män) som skulle sitta vid tinget.
Att åtalade skulle dömas av lekmän har alltså en väldigt lång och grundad historia som fungerat över århundraden.
Men är systemet på väg att utmanas? Inte om man frågar sju av riksdagens åtta partier. Inför valet har tidningen Nämndemannen frågat partierna hur de ser på systemet. Det har som bekant varit en del diskussion kring olika nämndemäns förmåga att utföra sitt uppdrag.
Alla partier som svarat säger sig värna systemet men ser behov av att utveckla det, inte minst vad gäller kontinuerlig utbildning. Sverigedemokraternas inställning förblir oklar då partiet är det enda som valt att inte svara på tidningens frågor.
Centerpartiet nämner särskilt utbildningsinsatser i mål som rör våld i nära relation och anser att man ska vara bunden att genomgå en särskild utbildning för att få döma i den typen av mål.
Liberalerna anser att nämndemän ska finnas i första instans men att målen i högre instans bör avgöras av lagfarna domare.
Med dagens system avlägger nämndemän domared och en nämndemans röst väger lika tungt som juristdomarens för hur målet avgörs.
Rekryteringen är en fråga som återkommer i alla tillfrågade partiers svar. Man ifrågasätter om det verkligen är partierna som ska sköta nomineringarna.
Här vilar så klart ett stort ansvar på partierna att vara noggranna med vilka personer de nominerar. Men innan man får uppdraget genomgår man också en grundlig bedömning av Domstolsverket så det är inte som att vem som helst kan utses.
Sen behöver man ha i åtanke att även om man inte utses av ett parti har man i de flesta fall partipolitiska sympatier åt något håll så att hitta helt opolitiska personer är i det närmaste omöjligt.