Det handlar om ett enormt uppdrag som energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) släppte iväg på torsdagen.
Utredningen ska se över nästan allt som har med postuppdraget att göra. Allt från vad som ska ingå i en samhällsomfattande posttjänst och hur uppdraget ska fördelas till vem som ska betala på vilket sätt. Allt detta är högst angeläget, eftersom statliga Postnord i dag har problem med att få postutdelningen att gå runt. Men i stället för att lämna utredaren med så öppna frågeställningar som möjligt kunde inte Ygeman hålla sig från att spekulera i hur den framtida postgången kan se ut.
För DN (1/10) berättar Ygeman om idén att en mindre avgift på alla paketförsändelser, för alla leverantörer, kan finansiera posttjänsterna. Det förslaget finns även med i direktiven till utredningen, men det är särskilt oroande att Ygeman redan nu talar om något som ligger flera steg fram i utredningen. Att tvinga alla paketleverantörer att finansiera ett samhällsuppdrag som de själva inte haft chansen att ta över är allt annat än konkurrensmässigt.
Den påtänkta avgiften tycks dessutom handla om en skatt. I synnerhet eftersom regeringen i direktiven säger till utredningen att avgiften ska utformas så att den rent statsrättsligt inte är en skatt, vilket alltså i praktiken blir en skatt förklädd till avgift.
Postuppdraget regleras i lagen och ska i dag bära sig självt genom portointäkter. Innan frågan om hur postuppdraget ska kunna finansieras på annat sätt måste uppdraget utvärderas. Utredningen ska till exempel titta på om postuppdraget kan upphandlas, i stället för att bara ligga på Postnord. Att det statliga svenskdanska bolaget inte klarar av att få postutdelningen att gå runt betyder inte att ingen annan skulle klara av det.
Företag som i olika delar av landet har andra ärenden skulle till exempel kunna samköra detta med postutdelning. Nära till hands ligger tidnings- och paketutdelning. Det senare är en växande bransch som genom olika utlämningsmetoder växer över hela landet. Här är även Postnord en storspelare. Än så länge är dock inte paketutdelningen tillräckligt omfattande för att bära postverksamheten när breven blir färre, men frågan är hur det ser ut några år framåt. Kanske är vi bara i en övergångsfas.
Oavsett hur och vem som delar ut posten står det klart att verksamheten behövs. I många hushåll i glesbygd kan tillgången till internet vara så begränsad, eftersom koppartråden klippts, att alternativen till brev inte är lika tillgängliga. Samtidigt driver Postnord på för att lätta på samhällsuppdraget och kunna dela ut brev mer sällan, för att verksamheten ska gå runt.
Även om de flesta av postutredningens direktiv är rimliga finns det en stor risk att postutdelningen kommer att undergrävas medan utredningen pågår. Både Ygeman och Postnord tycks vara inställda på att daglig postutdelning som bär sig självt är ett omöjligt uppdrag.