Hur ska man sortera den nya avfallsplanen?

Det är illavarslande att det tycks vara nära noll fokus på planens ekonomiska konsekvenser.

Papperspåsar för matavfall kan bli en av nyheterna med nya avfallsplanen.

Papperspåsar för matavfall kan bli en av nyheterna med nya avfallsplanen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Avfall2020-02-22 05:04
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Jag har verkligen inget emot återbruk. Tvärt om. Sitter hemma och skriver i dag och bara i detta rummet ser jag en gungfåtölj, ett barskåp, två skulpturer, två mattor, två tavlor och en golvlampa som jag köpt på auktion. Dessutom en hylla, en tavla och en spegel jag köpt på loppis. Och ett vitrinskåp jag köpte ihop med bostaden. Tittar jag i vitrinskåpet finns ännu fler exempel på återbruk, om man nu brukar föremål som bara ska pryda sin plats.

Så när jag läser om att återbruk och bättre källsortering präglar Region Gotlands förslag till ny avfallplan för 2020 till 2030, så är det inget som får mig att ogillande rynka ögonbrynen. Ibland blir jag trött på att man får umgås så mycket med sina sopor nuförtiden. Ibland undrar jag om det inte är mer slöseri än hushållning att rengöra förpackningar som kanske borde brännas. Men på det stora hela tilltalas jag av återbruk och återvinning. Kanske är det mitt småländska ursprung som gör att jag tar anstöt av slöseri.

Men det finns många sorters slöseri. Avfallsplanen måste beskriva en verksamhet som också är ekonomiskt effektiv. Man kan tycka att medborgare som återvinner och återbrukar borde skapa värden, men hittills verkar de få liten egennytta av det. Det kostar att hantera avfallet så att det kan återbrukas och återvinnas och billigast är det naturligtvis att dumpa allt osorterat på en tipp. Men det är ju 2020 och inte 1970 och det vore naturligtvis oförsvarbart.

 Redan med dagens avfallsplan är avfallstaxan tämligen dryg för gotlänningarna, jämfört med villkoren för medborgarna i Sveriges övriga 289 kommuner. Jag har flera gånger tidigare skrivit om Nils Holgersson-rapporten, som gör en flygande besiktning och jämförelse av kostnaderna för olika kommunala tjänster i landets kommuner. Enligt rapporten för 2019 hamnade Gotland på plats 235 om man rankar kommunerna från billigast till dyrast. Det innebär att Gotland tillhör den dyraste femtedelen av kommunerna.

Hur blir det om den nya avfallsplanen antas? Den finns att läsa på Regionens hemsida. När jag sökte på avfallsplan blev det nya förslaget första träffen. Men det är svårt att skatta vad den nya avfallsplanen i praktiken skulle kosta medborgarna. Ja, i avsnittet om ekonomin så skriver man detta rätt upp och ned:

"Det är svårt att göra en bedömning av avfallsplanens ekonomiska konsekvenser."

Det kan få en att ana oråd. Oråd anar man också när ekonomin inte nämns bland målsättningarna för avfallsplanen. Och i avsnittet om nuvarande avfallshantering på Gotland nämns inte ekonomin med ett ord. Inte ens i den första omfattande bilagan – en mångsidig nulägesbeskrivning – finns det någon ekonomisk beskrivning eller analys att tala om. Och jag kunde inte heller hitta något sådant i handlingarna inför tekniska nämndens möte i onsdags

Spelar det ingen roll alls vad avfallshanteringen kostar gotlänningarna? Har man ingen ambition alls att väga kostnader mot nytta och värde?

Förslaget till ny avfallsplan låter sig inte recenseras på tillgängligt underlag. Det vore som att försöka recensera en ny bil utan att veta om den kostar 300 000, 700 000 eller över en miljon. Vem vet hur Gotland kommer att rankas i Nils Holgersson-rapporten år 2022?