Avgifter vid återvinningen och bättre sorterat avfall har förbättrat Regionens resultat med 1,2 miljoner kronor, berättade GA igår. Och Regionen har säkert kostnader för verksamheten som kan motivera avgifterna. Men i en balanserad beräkning av de samhälleliga effekterna finns det ju fler faktorer att ta hänsyn till som borde påverka avgifternas storlek och hur de tas ut.

Bitterheten flödar över både via medier – sociala och traditionella – och i samtal med ett flertal olika gotlänningar. Delvis rör det avgifternas storlek. Ett lass byggavfall är ju inte något precist mått. För ett litet lass kan tusen kronor kännas som en fullkomligt drakonisk överprissättning. En annan källa till ilska är den upplevda orättvisan i hur avgiften sätts. Att det kan förkomma avsevärda skillnader på grund av olika tillämpning beroende på bemanning. Och då ligger ju en misstanke nära till hands att det också kan spela roll vem det är som lämnar avfall till återvinningen. Somliga får betala tusen kronor. Andra betalar bara en bråkdel av det, trots att det lämnade avfallet tycks vara ungefär detsamma till båda typ och kvantitet.

Hur mycket kostar detta missnöje Region Gotland? Hur mycket misstänksamhet och anseende? Det kan kanske inte mätas i kronor och ören. Men det är klart att det inte är gratis när man eroderar medborgarnas förtroende för Regionen.

Det är viktigt att detta förtroende värnas. Bland annat för att det annars är hög risk för att allt fler inför sig själva kan försvara antisocialt beteende för att undkomma en behandling som man upplever som orättfärdig. I det här fallet skulle det kunna innebära att den som tror att det kommer att innebära en avgift på tusen kronor att köra en släpvagn med en bottenskyla byggavfall till återvinningen istället väljer att dumpa avfallet på någon ljusskygg plats. Med liten risk för att bli ertappad och straffad. Ett välfungerande samhälle bygger i hög grad på tillit mellan medborgare och makthavare så att de flesta övervakar och reglerar sitt eget beteende.

Claes Friberg, enhetschef för återvinning och slamtömning, tycker sig ännu inte kunna konstatera att skräpdumpningen har ökat. Tvärt om. Men en sådan utveckling finns definitivt i farans riktning.