LIBERAL ASPEKT
Varför finns banker? Det Àr inte helt lÀtt att svara pÄ. Men liknande institutioner fanns i delar av Asien för tusentals Är sedan, liksom i det forna Egypten, antikens Grekland och romarriket. Vad Àr detta bestÄende samhÀllsbehov?
NÀr företag, offentlig sektor eller privatpersoner vill köpa en ny maskin, ett badhus eller en bostad lÄnar de pengar. Men de vill vara sÀkra pÄ att banken inte krÀver in hela summan nÀsta Är. Annars skulle fÄ vÄga, eller kunna, investera i nÄgot. Banken tar betalt för den tryggheten genom rÀntan.
Samtidigt behöver samhÀllet reda pengar varje dag. Men mycket av pengarna Àr uppbundna. Det gÄr inte att handla pÄ Ica med en fraktion av bolÄnet. SÄ hur ska fredagstacosen betalas?
En bank omvandlar pengarna som förvÀntas komma in frÄn lÄnen till reda pengar att anvÀnda nÀr som helst för alla kunder. Denna funktion, att jÀmka kort- och lÄngsiktiga behov av pengar, lÄter uppenbar. Men innan ekonomerna Douglas Diamond och Philip Dybvig Är 1983 förklarade varför banker behövs sÄgs de som vilka företag som helst. Det Àr de inte.
Banker kan fallera om tillrÀckligt mÄnga vill ha sina pengar vid ett givet tillfÀlle. För att undvika bankpaniker krÀvs insyn och regleringar. Ekonomerna visade att en statlig insÀttningsgaranti förekommer oron att inte fÄ ut sina pengar och aktiveras i teorin aldrig.
För sitt grundlÀggande arbete för stabila finansiella system fÄr Diamond och Douglas i Är dela pÄ Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Ben Bernanke, tidigare chef för amerikanska centralbanken, Àr Ärets tredje pristagare.
Han motbevisade den gÀngse synen att bankkrisen i 1930-talets USA kom frÄn en försÀmrad konjunktur. Bernanke pekade pÄ att det snarare var bankkrisen som utlöste och förlÀngde den stora depressionen. Ju fler krisande banker, desto fÀrre investeringar och omvandlingar till pengar. Ekonomin stannar snabbt av. Insikten har i grunden Àndrat staters prioriteringar vid ekonomiska kriser.
Sedan fastighets- och finanskrisen i USA i mitten av 2000-talet har uppfattningen att politiken alltid rÀddar bankerna vuxit. Det finns legitim kritik i den berÀttelsen. Kriserna visade pÄ stora brister i reglering, insyn, riskbedömning och konsumentskydd.
Stöden vid 1990-talskrisen kostade förvisso staten 21 miljarder kronor. Men flera av krisbolagen, som SBAB och Nordbanken, var helt eller delvis statligt Àgda till att börja med. Och till skillnad frÄn i USA under finanskrisen 2007 fick skattebetalarna aktier i utbyte mot stöd, vilket Äterbördade cirka 12 miljarder nÀr aktierna senare sÄldes.
I dag klagar inte bara vĂ€nstern pĂ„ bankernas âövervinsterâ pĂ„ sĂ„dant som bolĂ„n. Det gĂ„r att, som nĂ€r katolska kyrkan förbjöd rĂ€nta, se ett moraliskt fel i att tjĂ€na pengar pĂ„ andras lidande. Men de flesta har alltjĂ€mt rĂ„d med dyrare lĂ„n. Med bĂ€ttre riskanalyser och fĂ€rre kreditförluster stiger ocksĂ„ intĂ€kterna â precis det ansvarstagande som alla ville se efter krisen 2007-09.