LIBERAL ASPEKT
Individer som säljer sex är bland samhällets mest utsatta. Risken att drabbas av våld är stor. Många prostituerar sig på grund av desperation. I en om möjligt än mer utsatt situation är barn som säljer sex. Barndomen ska vara en skyddad tid. Det ligger ett ansvar på hela samhället att skydda barn från att utnyttjas.
I dag finns det flera brister i det offentliga arbetet mot kommersiell sexuell exploatering av minderåriga. Få brott upptäcks, mörkertalet misstänks vara stort. I en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstateras att få poliser jobbar uppsökande. Den metod för att hitta barn som drabbats eller är i riskzonen på internetforum som man tagit fram används inte i tillräckligt stor utsträckning. Detta trots att man vet att väldigt få fall når polisen till följd av att barnet själv anmäler – därför är det uppsökande arbetet avgörande.
En annan viktig länk i kedjan är socialtjänsten. Brå konstaterar att samarbetet mellan socialen och polisen fungerar bra. Men också att socialtjänsten behöver bli bättre på att ställa frågor till barn om sexuella handlingar mot ersättning, och att ett kunskapslyft behövs.
Samma sak i annan verksamhet som involverar barn och unga. Här bär vi alla ansvar för minderåriga i vår närhet. Att det finns vuxna som bryr sig, och vågar fråga när något inte verkar stå rätt till, är livsviktigt för drabbade eller de i riskzonen. Yttersta ansvaret ligger på offentlig verksamhet, men även föreningar, sportklubbar och andra som möter barn på deras fritid spelar en viktig roll.
Avgörande är också att straffen som utdöms för sexköpsbrott mot barn speglar brottets allvar. I Brås genomgång av domar hittar myndigheten inget fall där påföljden blivit fängelse, varken innan eller efter att straffskalan 2020 skärptes från böter eller fängelse i högst två år till fängelse i högst fyra år. Frivårdspåföljder är vanligast. Trots att försvårande omständigheter som stor åldersskillnad, beroendeställning, alkoholpåverkan och psykisk ohälsa förekommer i många av fallen. Även när det finns indikationer på bristande frivillighet väljer rätten sällan att applicera våldtäktslagen i de här fallen, trots att det vore möjligt.
Det borde göras i större utsträckning, och större hänsyn bör tas till försvårande omständigheter. Straffskalan bör även skärpas, och fängelse i sex månader bli miniminivån. Att som vuxen sexuellt utnyttja ett barn blir inte ett mildare brott för att man betalar. Om det får det inte råda några tvivel. De låga straffen är en skymf, och ett svek mot alla de drabbade.