LIBERAL ASPEKT
Vårt demokratiska system vilar på att människor utifrån ideologisk övertygelse och en tro på möjligheten att förändra samhället till det bättre engagerar sig politiskt.
Utan dem som lägger ned tid och tar ansvar för vårt gemensamma samhälle och dess funktioner ingen demokrati. Därför är det på många sätt märkligt att hot, hat och trakasserier mot förtroendevalda ökar. Samtidigt är det ett faktum att samhällsklimatet har hårdnat och att politiker, på såväl kommunal, regional och nationell nivå, befinner sig i skottlinjen.
I Brottsförebyggande rådets senaste statistik om hot mot politiker, från 2021, uppgav drygt en fjärdedel av de folkvalda att de utsatts för hot och hat. När nya siffror offentliggörs om några veckor vore det inte överraskande om det är ännu fler.
Särskilt illa är situationen för kvinnliga politiker. Det visar en aktuell studie från Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Forskaren Sandra Håkanssons avhandling “Politicians under threat: Gender aspects of violence against political representatives” visar bland annat att även om hat och psykiskt och fysiskt våld drabbar många förtroendevalda är ökningen större för kvinnor än för män.
Liknande siffror har tidigare synts i Sveriges Kommuner och Regioners, SKR:s, mätningar. Enligt rapport från SKR 2022 har förtroendevalda kvinnor 20 procent högre risk att utsättas för hot och våld. Drygt hälften har utsatts för någon form av påverkan. En av fyra har övervägt att lämna sina uppdrag.
Att just kvinnor inom politiken är så utsatta riskerar att leda till att bristen på jämställdhet inom politiken ökar. Kvinnors röster tystnar och kvinnliga perspektiv försvinner från den politiska agendan. Det är mycket allvarligt.
Sammantaget är alla hot och påhopp på politiker, oavsett kön, ett hot mot demokratin. Om människor av rädsla för att de eller deras familj ska skadas eller trakasseras undviker att ta på sig förtroendeuppdrag undermineras hela det demokratiska systemet.
Det är inte alltid det heller behöver gå så långt att människor hoppar av sina uppdrag. Ett oroande demokratiskt underskott uppstår även i de fall som förtroendevalda sitter kvar, men undviker att möta sina väljare, håller sig borta från sociala medier och döljer sina kontaktuppgifter för att slippa ta emot hat och hot. Eller när politiker duckar för viktiga frågor eftersom de vet att deras engagemang kommer att resultera i attacker.
För att inte situationen ska bli ännu värre måste brott mot förtroendevalda tas på större allvar av rättssystemet. Men framför allt måste politiker bli bättre på att anmäla.Gång på gång vittnar polisen om att alltför få anmäler vad de utsatts för. Och om inte våra förtroendevalda tar ansvar för att stå upp för demokratin, kan man då förvänta sig att medborgarna ska göra det?