Det är hög tid att tänka på framtiden

Det vankas tuffare tider för kommunerna och det behövs en buffert för att värna verksamheten.

Regionen kan inte agera jultomte inför en konjunktursvacka.

Regionen kan inte agera jultomte inför en konjunktursvacka.

Foto: Lee Jin-man/TT

Budget2019-10-11 05:50
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Det var en budgetberedning i dubbel bemärkelse, antar jag, eftersom man höll till i Regionens egna lokaler på Korpen. När regionledningen ändå var där hoppas jag att de frågade varför två kommunala vårdcentraler ligger på samma adress, Wisby Norr och Wisby Söder. Tydligen ligger två väderstreck också intill varandra. Nog behöver öns primärvård en rejäl översyn.

Gårdagens presskonferens blev en bitvis underhållande munhuggning främst mellan Eva Nypelius (C) och Meit Fohlin (S). Eva Nypelius ville inte tala om besparingar eftersom Regionens utgifter faktiskt ökar och Meit Fohlin framhöll sig som anhängare av de ekonomiska målen för verksamheten som ett enigt fullmäktige beslutat om, trots att hon och oppositionen väljer att ignorera dem.

Låt mig säga så här. Jag höll i viss mån med båda två, i deras kritik av den andra.

Men det är egentligen vare sig innevarande års resultat eller nästa års budget som oroar mig mest. Jag är mer nervös för det de pratade mindre om. Den mer långsiktiga framtiden för Regionens ekonomi och dess verksamheter i ett vikande konjunkturläge. En djup konjunktursvacka, som jag befarar att det kan bli fråga om, innebär att intäkterna utvecklas mycket sämre än förväntat samtidigt som den driver upp vissa av regionens kostnader, bland annat på socialnämndens område.

Under en lång högkonjunktur har det rödgröna styret misslyckats med att bygga upp en buffert för bistrare tider. Denna oförmåga att prioritera långsiktig stabilitet framför ytterligare utgifter tillhör deras natur. Det finns alltid något som är mer behjärtansvärt. Vilket hela verksamheten får lida för när det inte längre dyker upp större intäkter att sätta sprätt på.

Under borgerlig ledning har vi nu en budget för nästa år där man praktiserar viss återhållsamhet och lever upp till överskottsmålet samtidigt som man gör större avsättningar för den stora pensionsskuld Regionen byggt upp. Det är, tycker jag, helt grundläggande för att skapa åtminstone viss trygghet och säkerhet inför den ovissa framtiden för Regionens ekonomi.

Prognosen för 2019 är ett överskott på 69 miljoner kronor. Budgeten för nästa år innebär ett överskott på 120 miljoner, vilket skulle innebära att Regionen för ovanlighetens skull överträffar det finansiella tvåprocentsmålet. Men det är verkligen ingen stor buffert för en budget som totalt omfattar omkring 5,5 miljarder.

Det verkliga testet är dock inte budgeten utan resultatet. Kommer nämnderna att klara av att hålla sina budgetar? Det är i nämnderna de verkligt tuffa och påtagliga besluten fattas. Eller inte.