För knappa två månader sedan, den 22 mars, skrev jag här på Folkbladets sida om att socialdemokratin i Europa har problem. Det är problem som inte kommit plötsligt. Det nya var däremot att det fanns en ljusning.
I praktiken förespådde jag att de tyska Socialdemokraterna (SPD), under ledning av nyvalde partiledaren Martin Schulz i höstens förbundsdagsval skulle besegra de tyska Kristdemokraterna (CDU). Och därmed peta ner Angela Merkel från tronen. Det ser inte ut att hända. Tyvärr.
Den tidigare så tydligt positiva ”schulzeffekten” – där SPD plötsligt var större än CDU i opinionsundersökningar – är borta. Proppen har fullständigt gått ur. I helgen var det delstatsval i Nordrhen-Västfalen, ett klassiskt socialdemokratiskt fäste och även den till folkmängd största delstaten.
Delstatsvalet blev en fullständig besvikelse för socialdemokraterna. Det sämsta valresultatet sedan andra världskriget. Valresultatet blev lite mer än 31 procent, det är ett långt fall från de dryga 39 procent man fick i senaste valet 2012. Jag tror svenska socialdemokrater gör klokt i att studera SPDs kamp mot CDU. Det finns viktiga lärdomar inför 2018 års svenska riksdagsval. Många menar att SPDs politik är otydlig och innehåller får få konkreta förslag.
Otydligheten är nog en medveten strategi. SPD har istället satsat på att förbundsdagsvalet ska bli ett personval - Martin mot Angela. Det är en bedräglig strategi. Den blev Reinfeldts fall i 2012 års val. Dessutom är Angela Merkel en populär ledare. Tyskland är EU:s största land. I praktiken är Angela Merkel EU:s ledare.
Hon är därmed världens mäktigaste kvinnliga politiker. Europas politiska oroligheter ger henne, och CDU, medvind. I övrigt ser jag två faktorer som svenska socialdemokrater särskilt bör beakta.
Socialdemokrater tycks lida extra stora förluster när de ställs mot högerpopulister med en agenda av EU- och migrationskritik. Helgens val var en framgång för högerpopulistiska AfD, som fick dryga 7 procent. Dessutom tycks miljöpartier lätt bli till sänken för socialdemokrater. Det hände i förbundsdagsvalet år 2005 när SPD fick lämna över makten till CDU.
Då hade SPD styrt Tyskland i koalition med det tyska miljöpartiet. Så var det även i Nordrhen-Västfalen där de tyska Socialdemokraterna styrt delstaten tillsammans med De Gröna sedan maj 2012. Något väljarna tydligen hade fått nog av.
En koalition mellan socialdemokrater och miljöparti tycks vara lika populärt bland tyska och svenska socialdemokratiska väljare – det vill säga inte alls.
Det är något Stefan Löfven bör tänka på med bara drygt ett år till svenska riksdagsvalet.