Befängda beräkningar för Fåröprojekt

Debatt Gotlands Folkblad2017-05-08 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Besöksnäringen är mycket viktig för Gotland -för jobben, ekonomin, servicegraden och så vidare. Men hur viktig är den? Finns till och med risken att våra beslutsfattare överdriver och därmed satsar för ensidigt och att andra näringar inte ges den livskraft de behöver? Då är man illa ute.

Jag blev därför starkt oroad, ja till och med chockad när jag råkade se kalkyler över samhällsekonomiska effekter som Samhällsbyggnadsförvaltningen gjort för ett större projekt på Fårö omfattande tio nya sannolikt mest semesterhus till en total kostnad av 35 miljoner. En kalkylmodell som väl används för alla andra projekt.

Enligt förvaltningens kalkyl som politikerna i enighet verkar ha accepterat skulle effekterna på sysselsättningen på Fårö och Gotland bli närmast otroliga. Man tror att de 35 miljonerna till sista öret skulle spenderas lokalt och leda till hela 50 jobb på Fårö och 20 till på Storön. En slutsats som nog gällt på 1400 talet då varje bräda, skruv, fönster, isolering var lokalt tillverkad och ingen ens drömde om elektronik och maskiner. Idag utgår först moms och sedan tillverkas i stort sett varenda pryl på fastlandet eller utomlands. Inte ens byggjobbare finns tillgängliga lokalt utan kommer nog från Östeuropa.

Sådana kalkyler för byggandets effekter på den lokala ekonomin är livsfarliga för samhällsplaneringen på Gotland. Men inte nog med det. Uthålligt antar regionen att varje husägare årligen ska handla lokalt för ca 350 000 kronor vilket om det gäller ett semesterboende på 5 veckor motsvarar att varje familj lokalt handlar för 10 000 kronor varje dag - arabprinsnivå!.

Men eftersom kanske 90 procent av värdet man köper i butiker kommer från fastlandet eller utlandet måste varje hushåll enligt Regionens modell lokalt dagligen handla för 100 000 kronor. Hur kan ansvariga politiker bygga vår framtid på sådana befängdheter? Hur många gånger har sådana tokerier använts i planeringen?

Jo man hävdar att kalkylen följer en mall från statliga Trafikverket - en så kallad cost-benefit analys. Och då blev jag verkligen mörkrädd för om det är sant bygger de viktigaste investeringarna i hela landet på helt galna modeller.

Jag frågade därför Trafikverket som helt tog avstånd från Regionens kalkyler och svarade att de bara gjorde kalkyler för transportsektorn -inte för bostäder - och i sina kalkyler var mycket försiktiga med jobbkalkyler.

Regionen borde därför totalt göra om sina kalkyler och spola sådana som kanske översmarta konsulter lurat på dem! I stället borde Regionen samarbeta med Campus Gotlands ekonomer ta fram nya och rädda oss från helt befängda investeringskalkyler!