Borgerliga myter på arbetsmarknaden

Debatt Gotlands Folkblad2016-06-16 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Dagens ekonomiska debatt är full av myter om arbetslivet. De är farliga då de leder till felaktiga förslag till lösningar. En första myt som drivs av alliansen är att det inte längre finns okvalificerade jobb. Men sanningen är att de är flera hundra tusen och att de vuxit snabbare än vanliga jobb.

Tiotusentals har därför jobb de är överkvalificerade för och de borde ges chans att matchas till mer produktiva och bättre betalda jobb. Målet måste vara att vi ska vara en högproduktiv ekonomi med utvecklande jobb som inte bryter ned varken arbetskraft eller miljö.

Alla måste med, som det heter och ges chans att utvecklas efter sin förmåga. Regeringens nya förslag till satsning på utbildning av bortåt 15 000 svenskfödda och flyktingar med bristfällig grundutbildning är ett måste.

En andra myt är att lägre löner skulle skapa fler jobb. Den dödas i en ny rapport från TCOs chefsekonom Göran Zettergren, presenterad på ett seminarium med ledande alliansföreträdare. Tyskland, Storbritannien och USA som tidigare försökt med låga löner har nu ändrat kurs och höjer kraftigt de lägsta lönerna utan negativa effekter på jobben.

Äldre svenska studier har ofta gjorts med tveksamma metoder. Ofta har man refererat till utländska studier som närmast varit partsinlagor. En felkälla är att man hävdar att om lönerna höjs verkar något fler personer lämna sina jobb, vilket felaktigt tolkats som att färre jobbar.

Den stora effekten av högre löner för lågavlönade är dock att nyanställningarna ökar och fler stannar kvar längre på samma jobb. Seminariet visade därför att lägre löner inte är lösningen på att få med de som idag står utanför arbetsmarknaden.

I stället krävs många varandra stödjande åtgärder. Borde inte många av de okvalificerade jobb som finns i svensk ekonomi i första hand gå till flyktingar och andra med störst problem att få ett jobb? Hur kan allianspartierna och MP hålla fast vid det system de pressade igenom för import av arbetskraft? På seminariet ställde jag frågan om varför arbetskraft ska importeras (från Ukraina, Ryssland, Kina och Thailand) till de enkla städjobb som subventioneras inom Rutsystemet?

Borde inte dessa och liknade jobb i första hand gå till flyktingar och andra med svagast ställning på arbetsmarknaden som inte klarar av svårare jobb eller inte passar för utbildning till praktiska eller teoretiska jobb?

Varför är denna fråga så tabubelagd för allianspartierna och arbetsgivarna att de vägrade svara på min fråga? Varför ska vi subventionera importerade ryska städare som tar jobbet från de som flytt de ryska bombplanen?