Inför valet 1994 visade opinionssiffrorna att Socialdemokraterna skulle bli nytt regeringsparti efter valet. Mätningar publicerade i början av augusti gav partiet 50 procent i väljarstöd.
Den borgerliga regeringen hade ett lågt väljarstöd och hade misslyckats med statsfinanserna. Budgetunderskottet var 12,5 procent av BNP och statsskulden var över 70 procent av BNP, efter en snabb ökning.
Blickarna riktades mot Socialdemokraterna. Fyra veckor före valet presenterade Socialdemokraterna ekonomiska förslag i form av nedskärningar och skattehöjningar.
Fram till valet minskade sedan partiets stöd med fem procentenheter och Vänsterpartiet och Miljöpartiet ökade båda två från under fyra procent till tydligt över riksdagens spärr.
Medierna hade före valet börjat betrakta Socialdemokraterna som regeringsparti, och avkrävt besked i högre grad än av partierna i den sittande borgerliga regeringen, som väntades förlora valet.
I opinionsundersökningar nu har de partier som vill ha en annan statsminister än Stefan Löfven (S) majoritet. Moderatledaren Ulf Kristersson är därmed trolig ny regeringsbildare i höst.
I teorin kan visserligen ett scenario där det inte sker målas upp, som att Kristdemokraterna och Liberalerna hamnar under riksdagens spärr och Feministiskt initiativ kommer in i riksdagen och blir en del av det rödgröna blocket, dess fjärde parti.
Frågan är om det är Moderaternas linje som kommer att gälla i ekonomiska politiken, med ytterligare ett jobbskatteavdrag på drygt 18 miljarder kronor (per år)? Eller kommer kompromisser med de andra allianspartierna att göras, i så fall på vilka områden?
De tre andra allianspartierna ska väl ingå i Kristerssons regering, eller så ska de vara budgetsamarbetande partier.
”Barnmorskor, specialsjuksköterskor, poliser – och inte minst lärarlönerna. Det är vad en ny alliansregering måste prioritera framför storskaliga program med skattesänkningar”. Det sa Liberalernas ledare Jan Björklund till Dagens industri 20 mars, och fortsatte:
”De skickligaste ämneslärarna i Sverige borde ha 70 000–80 000 i månaden.”
Detta sagt av ledaren för ett parti som vill avskaffa värnskatten, som ger staten drygt sex miljarder kronor per år och som kan behövas till kommunerna så att lärarna kan få höjda löner.
Så vad är det som gäller om det blir en borgerlig regering? Ska det bli ännu ett jobbskatteavdrag på 18 miljarder kronor, som Moderaterna vill. Eller blir det höjda löner för lärare och avskaffad värnskatt?
Statsministerkandidat Kristersson borde ge besked.