Kanske är detta ett av de viktigaste valen på mycket, mycket länge. Det känns som att oerhört mycket står på spel.
Trots att det här valet är så avgörande för Sveriges framtid kommer valrörelsen att bli rekordkort. En kombination av en grundlagsändring, som flyttar valet från tredje till andra söndagen i september, och en rekordhet sensommar gör den politiska nerven något frånvarande.
Nu har de lokala och nationella politiska utspelen börjat hagla. Så när som alla partier har presenterat sina valaffischer och vissa av vallöftena. Moderaterna presenterade häromdagen sitt förslag till framtida inriktning av den ekonomiska politiken – kort och gott föreslår man vissa anslagsökningar till kommunerna varvat med miljardskattesänkningar.
Något riktigt besynnerligt är att M föreslår att man villkorar ungefär 10 miljarder med att kommunerna bland annat ska ”minska bidragskostnaderna” – detta samtidigt som ekonomin spås gå mot en lågkonjunktur. En lågkonjunktur kommer att drabba Sverige oavsett vilken regering som styr. Vi är ett litet, exportberoende land.
Men vi vet från förra lågkonjunkturen att det spelar roll vilken politik som förs för att lindra effekterna. Under finanskrisen 2008-2010 skar regeringen Reinfeldt ner på utbildningsplatserna på Komvux, a-kassan och sjukförsäkringen försämrades, och den aktiva arbetsmarknadspolitiken lades på is.
Det här lämnade väldigt många människor i kylan, och skapade långsiktigt stora problem. Det är exempelvis därför vi i dag har en omfattande kompetensbrist mitt under brinnande högkonjunktur – utbildningssystemet rustades ner av de borgerliga och klarade inte omställningsuppdraget. Samma andemening återfinns i den politik som Moderaterna presenterade häromdagen.
En långkonjunktur kommer oundvikligen innebära att några kommer att förlora sitt arbete och behöva utnyttja socialförsäkringarna tills de kommit på fötter igen. De kommuner som drabbas hårdast kommer inte att få del av de drygt 10 miljarder som borgarna vill öronmärka. Det är befängt och det direkt motsatta av vad våra kommuner och landsting behöver.
Vi behöver höja anslagen till kommunerna och landstingen med minst 20 miljarder nästa mandatperiod – utan villkor för kommuner och landsting. Det krävs för att vi ska kunna anställa fler undersköterskor, lärare och socialsekreterare. Det är livsnödvändigt för att välfärden ska vara stark när vi behöver den.
Det är hög tid att vakna upp ur semesterdvalan och ta ställning.
Fram till den nionde september ska miljontals svenskar ta ställning till hur vårt land ska styras – från kommuner till riksdagen. Vilken politik som styr spelar roll.