Utvecklingen på svensk arbetsmarknad har varit mycket stark under de senaste åren. Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var under augusti drygt 5,1 miljoner personer.
Det är en sysselsättningsökning på ungefär 150 000 personer sedan augusti i fjol. Även arbetslösheten sjönk med 0,6 procentenheter under samma period. Allt detta enligt SCB. Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad.
I lägen som detta brukar vi inom arbetarrörelsen vara stolta men inte nöjda. Här tycker jag dock att vi också ska vara lite oroade. Arbetsmarknaden är tudelad. Allt svårare för arbetstagare med bristande utbildning att få jobb.
Detta samtidigt som det råder mycket stor efterfrågan inom en rad LO-yrken, som till exempel undersköterska, fordonsmekaniker och snickare. Utbildning är avgörande för att individen ska kunna ta sig fram på arbetsmarknaden.
I huvudsak finns det två skäl till den växande arbetsmarknadsklyftan. Det handlar dels om misslyckande inom den svenska skolan – både grundskolan och gymnasieskolan. Men den främsta förklaringen är invandring. Särskilt den stora flyktinginvandringen under den senaste femårsperioden.
Över lag har Sverige internationellt sett lyckats mycket bra med arbetsmarknadsintegration av invandrad arbetskraft. Det förtjänas att påpeka. Utmaningen här är att en stor del av de som invandrat under senare är har kort eller mycket kort utbildning.
Många saknar alltså de kunskaper som krävs för att varaktigt etablera sig på svensk arbetsmarknad. Av de cirka 350 000 personer som i dag är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen är cirka 200 000 personer utlandsfödda.
Av den senare gruppen är det cirka 80 000 personer som har en utbildningsnivå som motsvarar nio år i grundskola eller kortare. Det är en grupp som möter en mycket svår arbetsmarknad i Sverige. Men samtidigt ger det hopp – eftersom arbetsmarknadsintegrationen faktiskt till stor utsträckning kan reduceras till en utbildningsfråga. I genomsnitt är arbetslöshetsrisken tre till fyra gånger lägre för de som genomgått gymnasial utbildning jämfört med de som inte gjort det.
Det behöver inte handla om teoretiska utbildningar utan arbetsmarknadsläget är också mycket bra för de som genomgått en gymnasial yrkesutbildning.
Sverige behöver en bred paljett av utbildningssatsningar. Det kan handla om att göra grundskoleutbildningar obligatoriska för de som saknar kunskaper motsvarande nioårig svensk grundskola.
För det som står närmare arbetsmarknaden har LO ett bra förslag om Utbildningsjobb. En åtgärd som kombinerar studier utanför arbetsplatsen med jobb. Genom utbildningssatsningar kan Sverige klara av den integrationspolitiska utmaningen.