En sektor som måste granskas och utredas

Debatt Gotlands Folkblad2015-06-24 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ett starkt och solidariskt samhälle ser som en av sina främsta uppgifter att värna om de svaga och utsatta. Ett sådant samhälle har inga vinstintressen i vården och omsorgen.

Mycket av debatten om vinstintressen i vården har gällt äldreomsorgen men det finns fler områden som är värda att belysa och debattera. Hvb-hem, gruppboenden och behandlingshem är sådana områden. Där gäller det i hög grad de svagaste och mest utsatta.

Jag är inte helt emot vinster i välfärden utan det gäller i vilken utsträckning man tar ut vinst och i ännu högre grad hur den eventuella vinsten används. Vinster som återinvesteras i verksamheten är något helt annat än vinster som slussas via fiffiga bolagskonstruktioner och skatteparadis enbart för att berika sina ägare.

Ett vårdföretag som bedriver en vård av hög kvalitet och återinvesterar en vinst i verksamheten är helt i sin ordning.

Vilka vinstmarginaler kan då vara rimliga med tanke på kvalitetskravet? De största välfärdsbolagen ligger ofta på någon/några enstaka procent men det finns en verksamhet som avviker kraftigt. Det är näringsgrenen ”Vård och omsorg med boende”. Här är vinstnivåerna långt högre.

Dagens Samhälle har granskat 365 bolag inom hvb/gruppboenden/behandlingshem. 144 hade en vinstmarginal på över 10 procent före skatt. Det räcker dock inte med det utan 47 av bolagen har en nivå på över 20 procent, några ligger på drygt 40.

Är det verkligen rimligt med sådana vinster i en verksamhet som nästan uteslutande finansieras av kommunerna? Det handlar om utsatta människor som i ganska många fall dessutom är tvångsplacerade med stöd av lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare.

Att det finns en sådan mängd privata aktörer inom området beror på att kommunerna inte själva klarar vården genom egna resurser. Det är ingen billig verksamhet kommunerna får betala för, vårdavgifter på 4 000 kronor per vårddygn är vanliga.

Så höga kostnader kan givetvis vara rimliga om verksamheten är av hög kvalitet med personal med lämplig utbildning och i tillräcklig mängd. Men det finns inget som visar ett samband mellan höga vårdavgifter och hög kvalitet.

Ett av de större företagen, personalägda Magelungen, har varit verksamt i många år och med en marginal på enstaka procent. Man säger att om man ska leverera kvalitet finns inget utrymme för höga vinster.

Det är uppenbart och nödvändigt att den här sektorn inom vårdbranschen behöver granskas och utredas.™

Lika nödvändigt är det att samhället ställer upp tydliga kvalitetskrav både när det gäller utbildning och bemanning.