Enkla jobb torgförs allt oftare som en universallösning för problem och utmaningar på svensk arbetsmarknad. Inte minst kopplat till senaste årens asylmottagning och bristande integration.
Ett ytterligare motiv för enkla jobb är utlandsföddas i genomsnitt lägre utbildningsnivå. Bland invandrade i yrkesaktiv ålder är det dubbelt så vanligt med låg utbildningsnivå, endast förgymnasial utbildning, som för befolkningen i snitt.
Tankesmedjan Tiden, som är en tankesmedja inom arbetarrörelsen, släppte tidigare i december en rapport om enkla jobb ”Språngbräda eller fallucka?”
Med enkla jobb avses i rapporten yrken med krav på kortare utbildning och introduktion. Typiskt sett rör det sig om städ, tidningsdistribution, restaurangbiträden och andra serviceyrken. Det tar emot att kalla dessa jobb enkla.
Jag har prövat ett flertal själv och det är ofta tunga och slitsamma jobb. Enkla jobb speglar helt enkelt arbetsgivares krav på anställdas utbildningsnivå. Rapporten visar att invandrare redan idag är kraftigt överrepresenterade inom dessa jobb. Vidare visar rapporten att enkla jobb ofta är synonymt med fattigdom.
Särskilt för utlandsfödda, där 39 procent av männen och 50 procent av kvinnorna i åldern 20-24 år också är fattiga. Samma mönster syns även bland de äldre med utländsk bakgrund där 4 av 10 inte klarar sig på sin inkomst.
Rapporten visar också att dessa yrken inte fungerar som väg in på övriga arbetsmarknaden. Invandrade arbetstagare lämnar i låg utsträckning jobben för att komma in på övriga arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt utlandsfödda kvinnor. Man kommer in på arbetsmarknaden, men man kommer inte vidare.
Generellt sett är jobb och sysselsättning alltid att föredra framför sysslolöshet. Men det får inte ske på bekostnad av utbildning eller andra kompetenshöjande insatser. Även förespråkare av fler enkla jobb måste ge en förklaring hur dessa jobb ska bli fler. Lönesubventioner är en tänkbar väg. Här finns problem med undanträngning och missbruk.
Redan idag är det vanligt att arbetsgivare är mer intresserade av lönesubventioner än arbetstagarens kompetens. Inom Alliansen finns även förslag om att lagstifta fram särskilda anställningar som kan innebära heltidsjobb till 60 procent av lönen.
Mot bakgrund av Tankesmedjan Tidens rapport är det lätt att se vart ett sådant förslag skulle leda. En mer etniskt segregerad arbetsmarknad där barn växer upp och får se sina föräldrar arbeta heltid men samtidigt vara inlåsta i fattigdom. Det förmedlar en direkt skadlig bild av svensk arbetsmarknad som försvårar framtida integration.