Fri arbetskraftsinvandring. När jag hör detta begrepp i Svensk debatt får jag obehagliga associationer. Att de borgerliga partiföreträdare förespråkar sådant förstår jag, billig arbetskraft där arbetarna kämpar inbördes om de få lediga arbetena till lägsta kostnad är rena önskedrömmen för dem.
Men att Socialdemokrater inte gör mera motstånd förvånar mig. Vänsterpartiet har krav på hur löner och övriga villkor skall regleras, förvisso skulle även SAP kunna ha det men sådana krav får inte majoritet i riksdagen.
Alla arbetare inom en bransch i ett land måste gå under samma avtal, sociala förmåner och skatter, arbetarna skall inte tvingas att konkurrera med lön utan med kvalitet. Med lika villkor på arbetsmarknaden är fri rörlighet över gränserna en självklarhet.
I Narbonne i Frankrike bor jag granne med Peter från Mellanöstern, på vintern bor han med sin oisolerade skåpbil på ställplatsen, det är gratis då och han får trygghet av oss andra, på sommaren har han inte råd att stå där utan måste parkera i skogen med risk för överfall eller att bli bortjagad av polisen. Peter säljer sina tjänster till sommargäster som vill reparera sina bostäder, han måste ständigt pruta och ligga lägst i kostnad, som papperslös är han helt utan rättigheter.
”Jag hade det bättre hemma” säger han ”men jag har ingen möjlighet att återvända, jag lyckas inte spara så att jag kan starta om hemma”.
På kafé Ocean arbetar Nicole, efter några besök där så börjar vi samtala, kunderna är inte många under vintertid. ”Här på Ocean är allt till salu” säger hon och blinkar, jag ser frågande ut. ”Jo” säger hon ”det händer att jag måste sälja mig själv också för att få pengarna att räcka, det kommer många som är beredda att arbeta för lägre lön än vad jag behöver”.
Här framför mig står en av de unga kvinnor som finns i hundratal längs de Europeiska vägarna. Hon borde få möjlighet att vara ett av de framtidslöften Europa så väl behöver. Nicole är Fransk medborgare med alla papper i ordning och medlem i fackförening men tvingas ändå att delta i den lönedumpning som borgerliga politiker är beredda att driva igenom i Sveriges Riksdag.
Ingen nation blir rikare enbart av ökad folkmängd, länder med stor och snabbt ökande folkmängd är mestadels fattiga med ständigt uppblossande oroligheter. De gamla Socialdemokraterna lärde sig att nationens viktigaste tillgång är medborgarnas vilja och möjlighet att arbeta. Jag förstår varför borgerliga partier vill ha en reservarmé av fattiga arbetare men för Socialdemokrater bör detta vara en omöjlighet.
Jag begriper inte varför feministerna protesterar, de bör vara väl medvetna om att det fortfarande är hårdare för kvinnor än för män på arbetsmarknaden. Inga löntagare och framför allt inte kvinnorna har något att vinna i att tävla med lägst lön, om det däremot gäller att tävla med kunskap och skicklighet då ligger tjejer oftast bäst till.