Elisabeth Svantesson (M) var arbetsmarknadsminister 2013-2014 under den borgerliga regeringen. Hon är nog mest ihågkommen för att ha misslyckats med sitt uppdrag. Antalet arbetslösa fortsatte att vara på en hög nivå under hennes fögderi.
Nyligen uttalade hon sig offentligt om att hon och M inte ville försämra anställningstryggheten eller urholka arbetsrätten.
Men är det så? I en riksdagsmotion (2017:18 3592), undertecknad av Ulf Kristersson, står det i punkt 15 ”… att turordningsreglerna i LAS ska i högre grad baseras på kompetens...” I punkt 16 står det ”… att se över företrädesrätten till anställning i LAS…”.
Den fjärde februari i år säger dessutom Svantesson i en tidningsintervju att ” Arbetsrätten kommer att reformeras med en ny alliansregering”. Så hur ska man tolka Svantesson och Moderaternas arbetsmarknadspolitik?
Socialdemokraterna la fram ett förslag om begränsad arbetskraftsinvandring. Något som fått frän kritik från borgerligt håll. Eva Bofride på grannsidan gick till och med så långt att hon menader att det var en jakt på SD-röster (sic). Men det är bara en återgång till den restriktiva arbetskraftsinvandring som gällt tidigare. Om det finns någon som jämför det med främlingsfientlighet eller rasism ser denne på det med cyklop. För det är en stor skillnad på att vara emot att ta emot flyktingar och att vilja begränsa arbetskraftsinvandring.
När drygt 40 procent av dagens arbetskraftsinvandring går till yrken som kräver kort eller ingen utbildning, samtidigt som vi har över sex procent arbetslösa måste man inse att något är fel.
Frågan jag och andra ställer mig är varför främst alliansföreträdare vill ha fler arbetskraftsinvandrare samtidigt som de vill försämra anställningsvillkoren? Finns det ett samband?
Det är inte omöjligt. För finns det många arbetssökande kan man pressa ner löner och arbetsvillkor. De mest oseriösa utnyttjar det till att anställa till sämre villkor, vilket pressar de seriösa att följa efter. Tvärtom är det när det är ont om arbetskraft. Då stiger lönerna när företagen slåss om de sökande.
Visst ska vi ha fortsatt arbetskraftsinvandring. Men då till jobb där det är brist på utbildade sökande. Låglönejobben med låg eller inget utbildningskrav finns det än så länge sökande till. Och om de trots det inte får några sökande ska nog arbetsgivaren fundera på om han har för låg lönesättning eller om det är något fel i dennes arbetsuppgifter.
För med schyssta villkor kan de flesta låglönejobb tillsättas.
Och så undrar jag vad de ”enkla jobben”, som Alliansen vill sänka ingångslönerna för invandrare på, är för jobb? Är undersköterskor och liknande med i den gruppen?