Hur fasar (S) in en ny framtidskurva?

Debatt Gotlands Folkblad2016-08-12 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Vi lär av historien att vi inte lär av historien. Ett dystert konstaterande, ständigt aktuellt. Det blir lätt så när nya tider, nya idéer, nya förutsättningar tränger på. Historien skvalpar där med sina erfarenheter, men inte tillräckligt högljudd för att uppmärksammas och tas till vara.

Socialdemokratin faller in i den klassiska kurvan (en slags omvänd parabel): uppgång – höjdpunkt – nedgång. Så är det för partier, folkrörelser, organisationer, företag, ledare. Ibland avlöses denna oundvikliga kurva av en ny med samma mönster. Vi ser den också i en människas liv med barnen som den efterföljande kurvan. Ett fenomen att vara medveten om och rätt hantera.

Hur ser då socialdemokratins tidskurva ut?

¤ Initiativet tas av August Palm som 1881 håller sitt klassiska tal ”Vad vilja socialdemokraterna”. Mest handlar det om socialismen som en ny ideologi. Det leder till att SAP bildas 1889. Hjalmar Branting kom att bli en stark ledare. Huvudfrågor var allmän rösträtt och 8 timmars arbetsdag (8 timmar arbete – 8 timmar fritid – 8 timmar vila). Palm var agitator mera än ledare och organisatör. Som stötte sig med etablissemanget och med medier. Kan inte avhålla mig från att göra jämförelser med Håkan Juholt i vår tid.

¤ Folkhemmet myntas av Per Albin Hansson i ett tal 1928. Det blir visionen och startskott för en framgångssaga. Kopplad också till folkskola och folkrörelser – två viktiga ingredienser i det demokratiska arbetet. Det handlar om det goda hemmet som inte känner några privilegierade eller tillbakasatta, som han uttryckte det.

¤ Tage Erlander, Sveriges i tid räknat längste statsminister, genomför visionen och den svenska välfärdsstaten byggs till glädje för folkflertalet. Den svenska modellen blir omskriven och eftersträvansvärd internationellt.

Tage Erlander skriver i sina memoarer (en guldgruva i sex volymer) att demokratin måste vara handlingskraftig, att människor vill se resultat för dem själva och samhället. Så blev det.

¤ Olof Palme fullföljde, men brottades med nya tider och en internationaliserad ekonomi. Kurvan hade börjat vika. Men hans tal inför SSU är berömt: Politik är att vilja, att vilja förändringen som ger löften om förbättring, handlingskraft, stimulans åt drömmar och visioner. Palmes internationella utblickar och kontakter var unika och satte Sverige på den politiska världskartan.

¤ Stefan Löfven befinner sig i den nedåtgående kurvan. Med ett svårt parlamentariskt läge, med ett svårhanterat EU som sätter nationella begränsningar, rasistiska strömmar i Europa och i Sverige, en utmanande flyktingsituation. En valhänt politik med vikande opinionssiffror som följd.

Hur fasa in i en ny framtidskurva? Det är den stora utmaningen.