Det har funnits många förfärade och bestörta utrop och kampanjer mot regeringens budgetförslag. Det är kanske inte så mycket att bli förvånad över, det tillhör väl snarare vardagen att oppositionen fördömer budgetförslaget.
Varje parti gör det utifrån sina hjärtefrågor och de väljare man värnar mest om. Kristdemokraterna fördömer skarpt att avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer försvinner men värnar man om organisationerna eller givarna?
Jag är varje månad givare till Läkare Utan Gränser och jag känner mig faktiskt förolämpad över att KD tycks anta att jag skulle minska mitt bidrag för att jag inte längre får en skattesubvention och jag är tämligen säker på att jag inte är ensam om den känslan.
Moderaterna gör en stor affär av det förändrade rut-avdraget. Man anklagar också regeringen för att ge sig på en bransch som mer än någon annan (enligt moderaterna) skapat arbetstillfällen och företag för många utrikesfödda. I den allmänna debatten efter budgetförslaget har man också kunnat få uppfattningen att det ändrade rut-avdraget skulle drabba pensionärerna hårt.
Hur förhåller det sig egentligen med de här sakerna och vilken trovärdighet har moderaterna i sitt värnande om avdraget kopplat till utrikesfödda? Sant är att taket för rut minskas från 50 000 till 25 000 kronor för alla under 65 år. Det berör alltså inte landets pensionärer, som ju i de allra flesta fall är över 65.
Ett hushåll med två vuxna under 65 år kan fortfarande köpa rut-tjänster för 8 400 kronor i månaden med fullt avdrag. (Källa: IKANO Bank) Ett enpersonshushåll kan köpa för 4 200 kronor i månaden.
Dessutom tas avdraget för avancerad matlagning av professionella kockar bort liksom anlitande av bartender och städning och rengöring av simbassänger. Knappast vardagen för många.
Vilka är då dessa som i verkligheten kommer att få betala mer? Ja, enligt SCB finns de flesta under 65 år och som har gjort avdrag över 25 000 i Stockholm, följt av Danderyd och Nacka. I relation till folkmängden hade Danderyd 12,5 rutköpare per tusen invånare över taket, sedan kommer Lidingö, Vaxholm, Täby och Vellinge.
Det är kommuner som tar emot ett mycket litet antal flyktingar. Det ligger på mellan två och tre flyktingar per 1 000 invånare. Danderyd (1,0), Nacka (2,6), Lidingö (1,9), Vaxholm (1,4), Täby (1,3) och Vellinge (0,3). Det förefaller inte vara kommuner som särskilt värnar om utrikesfödda.
För mig förefaller det vara en högst rimlig fördelningspolitisk effekt. Kommuner med högst medianinkomst får bidra mer. Att moderaterna motsätter sig det förvånar inte.