Gotlands sysselsättningsläge är bättre än genomsnittet i landet. Vi är inne i en stark konjunktur som ser ut att hålla i sig under överskådlig framtid. I slutet av förra året var drygt 1900 gotlänningar inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. Nästan hälften av dessa, drygt 900, var öppet arbetslösa.
Det innebär en minskning av antalet arbetslösa på Gotland med ungefär 300 personer under förra året. Ett undantag kan vara ungdomsarbetslösheten där utvecklingen under en tid varit trög på Gotland.
Det kan vara värt att reflektera över hur nya jobb skapas i en ekonomi. Vi som inte tror på trollkarlar förstår att företagare, eller entreprenörer som det heter nu för tiden, inte kan skapa produktiva arbetstillfällen ur tomma intet. Jobbskapande förutsätter en mängd faktorer, varav de allra flesta ligger utanför entreprenörens egen kontroll.
Företagandets villkor är viktiga. Främst möjligheten att få avkastning på de pengar som bundits upp i företaget. Men det är ändå bara en av de faktorer som krävs för hög ekonomisk tillväxt och skapandet av nya jobb. En absolut avgörande insikt är att det snarare är utbudet av arbetskraft som skapar företagare än tvärt om.
Den amerikanske ekonomiprofessorn Paul Romer, till vardags Världsbankens chefsekonom, har gjort sig ett namn just på att förklara principerna bakom produktivitetsökningar och ekonomisk tillväxt. Hans teorier betonar befolkningens kunskaper, det så kallade humankapitalets, betydelse. Stabila samhällen med förutsägbara regler är en grundförutsättning.
Det är inte här vi finner problem för ökat jobbskapande. Inte heller har vi problem med för hög inflation. På kort sikt är inte heller tillgången på kapital ett stort problem. Istället är tillgång på utbildad arbetskraft ett stort hinder för ekonomisk tillväxt.
Det gäller även Gotland. Ungdomar med gymnasieutbildning som står nära arbetsmarknaden har lätt att få jobb. Betydligt svårare på arbetsmarknaden har ungdomar utan gymnasieutbildning eller med funktionsnedsättningar. Här behövs mer av kortare arbetsmarknadsutbildningar och anställningsstöd. Men på lång sikt klarar vi bara sysselsättningen genom betydande investeringar i utbildningssystemet.
Det handlar inte om att alla ska läsa på högskolan. Inte alls. Arbetsmarknaden har stora bristtal inom yrken som normalt tillgodoses via gymnasieskolans yrkesförberedande program. Här behöver vi höja både kvalité och volym. En långsiktigt hållbar tillgång på humankapital förutsätter dock en reformering av grundskolan så att den levererar högre kvalité och större likvärdighet. Det är i grundskolan jobbskapande har sin början.