Socialdemokratin i Europa har problem. Om detta har det skrivits mycket. Inte minst i samband med valet i Nederländerna förra veckan där Socialdemokraterna nära på blev helt utraderat.
Från 25 procent till knappa sex procent. I Finland och Norge är Socialdemokraterna i opposition och går kräftgång i opinionsmätningar.
Men det finns undantag. I söndags valdes Martin Schulz till socialdemokraternas (SPD) kanslerskandidat i Tyskland.
Det är Martin Schulz som ska peta ned Angela Merkel från tronen i valet till förbundsdagen den 24 september i EU:s största land. Och han ser ut att ha bra chans att lyckas. Socialdemokraterna har på kort tid rusat i väljarundersökningarna på ett sätt som uppges sakna motstycke.
För första gången på tio är socialdemokraterna större än Merkels kristdemokrater. SPD upplever också en tillströmning av tiotusentals nya medlemmar. Det är inte helt enkelt att förklara alla beståndsdelar i den ”schulzeffekt” som Tyskland och hela Europa talar om. Visst, det finns inom den politiska analysen en gammal sanning som säger att ”val är till för sittande regering att förlora”.
Med det menas att sittande regering drabbas av väljares missnöje över allt som inte fungerar. Det talar ju till Schulz fördel. Om det inte vore för att socialdemokraterna ingår i Merkels koalitionsregering.
Därför borde även Socialdemokraterna drabbas av väljarnas missnöje. Martin Schulz är populär som person. Han beskrivs ofta som trevlig, ärlig och rak.
Marin Schulz har ingen akademisk titel, han misslyckades med sina studier. Han har också tidigare haft alkoholproblem. Detta har dock ytterligare förstärkt bilden av honom som en man av folket.
Den stora förklaringen till framgången är att han på kort tid lyckats etablera en trovärdig bild av en kanslerskandidat som tydligt tagit ett steg åt vänster. Vart han än dyker upp hamrar han i budskapet om ökad social rättvisa. Med exempel ur vardagen visar han att han förstår vanliga människor och bristerna i välfärden och på arbetsmarknaden. Han har gått i opposition mot den politik socialdemokraternas bedrivit under senare år, som till exempel arbetsmarknadsreformen som skapat jobb till låga löner.
Det är tydligt att väljarna uppskattar ökat rättvisa och minskade klyftor - klassisk socialdemokratisk politik. Denna vänstersväng har dock endast varit möjlig därför att högerpopulister inte lyckats sätta den politiska dagordningen. Som den gjorde i Nederländerna.
För oss svenska socialdemokrater är lärdomen tydlig. Klassisk socialdemokratisk politik kan fortfarande vinna val. Under förutsättning att det migrationspolitiska vapnet kan vridas ur händerna på högerpopulister.