Förr i tiden kunde man tala om ett nÀrmast religiöst kall för den som ville bli lÀrare. Idag, mer i överensstÀmmelse med tidsandan, skulle man kunna tala om lÀraryrket som en pedagogisk passion.
Den goda pedagogiska undervisningen leds av lÀrare som kan sin sak, som samtidigt Àr psykologer och filosofer och som utför sina pedagogiska uppgifter med sjÀlvförtroende och kÀrleksfull tillit till elever och kollegor. LÀrare Àr inga enkla handledare i bakgrunden.
Den goda pedagogiska lÀraren hade som förutsÀttning den likvÀrdiga skolan i betydelsen den enhetliga skolan med gemensamma mÄlsÀttningar, kursplaner och timplaner för ökad jÀmlikhet och det övergripande mÄlet att utjÀmna sociala skillnader.
Det var den gamla socialdemokratiska kungstanken, en tanke som var allas och som alla - lÀrare skolledare och förÀldrar - dÀrför stÀllde upp pÄ.
Den tanken glömdes bort eller Àn vÀrre sÄldes ut av tvingande ekonomiska skÀl (skolan blev för dyr enligt tidens ledande ekonomer) av 90-talets socialdemokrater. LikvÀrdigheten som enhetlighet hör det förgÄngna till, sa Göran Persson, sekunderad av sin egen Göran Persson, rÄdgivaren pedagogikprofessorn Ulf P Lundgren.
Skolan blev kommunaliserad och Skolöverstyrelsen med dess hÄrda regelverk sköt man i sank och skapade Skolverket med förhoppningen att kunna styra skolans utveckling enbart genom rÄdgivning. MÄnga var de som dÄ misstrodde den idén.
Den nya borgerliga regeringen, som vi fick 1992, sÄg den ideologiska blottan. Nyliberalen och nobelpristagaren Milton Friedmans recept för skolan anammades.
Friedmans förslag om skolkuponger för kunder (elever) pÄ en marknad gjorde man om till tanken om en skolpeng som skulle fördela resurserna för utbildning.
Allt blev till ekonomiskt marknadstÀnk och lÀmnade ocksÄ dörren öppen för fristÄende och fritt valda skolor, som med tiden kom att drivas med vinstsyfte ofta av riskkapitalbolag.
Man kallade det friskolor för att kunna Ă„ka snĂ„lskjuts pĂ„ begreppet âfriâ. Men en friskola Ă€r egentligen vĂ„r gamla kommunala (egentligen statliga) skola, det var den som var fri och som givit tusentals elever friheten att bli bildade medborgare.
Den förlorade likvÀrdigheten har underminerat tilltron till svensk skola. Och dÀr stÄr vi idag. Skolan Àr ett bygge som hotar att rÀmna.
Regeringen har för att rĂ€dda situationen tillsatt en âSkolkommission för höjd kunskapsnivĂ„ och ökad likvĂ€rdighetâ; alltsĂ„ en önskan om att Ă„terskapa den enhetliga skolan, den rĂ€ttvisa och jĂ€mlika skolan. Förslagen ska redovisas den 13 januari 2017. Vad som Ă€r att förvĂ€nta Ă€r en ideologisk strid, kanske den avgörande i nĂ€sta val?