Svensk ekonomi går bra. I år beräknas den svenska ekonomin öka med 2,6 procent. Sysselsättningen för i år och nästa år beräknas öka med så mycket som 100 000 personer.
De goda tiderna slår naturligtvis igenom i statens finanser. Statsskulden minskar snabbare än beräknat. Förra årets överskott i de statliga finanserna uppgick till 85 miljarder. Även för de närmast kommande åren ser det ut att bli överskott.
Sammantaget är det mycket bra ekonomiskt läge för staten. Hur ska då dessa pengar användas? Jag är övertygad att vi kommer få se allt fler förslag på skattesänkningar från de borgerliga riksdagspartierna. Visst, en del skatter behöver justeras för att få skattesystemet mer enhetligt.
Bland annat bör alla skatter på arbete, pension och försäkringar harmoniseras. Resterande del av överskotten måste därefter oundvikligen tillskjutas kommunerna. Bakgrunden till statens överskott är i ärlighetens namn till stor del mindre glamoröst. Statens överskott betalas nämligen av kommunerna. Staten har låtit bli att höja statsbidraget till kommunerna trots att kommunernas kostnader för välfärden har ökat.
De så kallade statsbidragen räknas inte upp per automatik. Nu gör demografiska orsaker att kommunernas kostnader accelererar. Befolkningen i skolålder ökar. Likaså ökar antalet äldre. Det gör att kommunernas kostnader ökar.
De ökade kostnaderna handlar alltså om höjda volymer snarare än höjd kvalité. Det vore fel av en socialdemokratiskt ledd regering att låta kommunerna själva ta hela kostnaderna som en ökande befolkning medför.
Enligt beräkningar gjorda av Konjunkturinstitutet måste kommunerna tillskjutas ytterligare totalt 70 miljarder fram till 2021 för att kunna hålla till exempel personaltätheten på samma nivå som 2017. Ökade statsbidrag till kommunerna handlar om att säkra välfärden. Därför bör statens bidrag till kommunerna i framtiden indexeras och årligen automatiskt räknas upp.
Utöver det ser jag tre områden som är i behov av ytterligare förstärkta anslag. För det första måste skolan bli mer jämlik.
Gymnasieskolan är idag ett hinder för framtida ekonomisk tillväxt. Volymerna i de yrkesförberedande programmen måste öka. Fler måste lämna gymnasiet med fullständiga betyg. För det andra måste vuxenutbildningen kraftigt byggas ut.
Dels har vi en integrationspolitisk utmaning, men framtida hög ekonomisk tillväxt kräver en högre grad av omskolning av den redan vuxna befolkningen.
Slutligen måste investeringarna i ekonomin öka. Det handlar både om infrastruktur och om försvar.