Ska försvaret få 30 miljarder kronor mer i anslag per år, jämfört med dagens cirka 55 miljarder kronor per år, så att nivån är 84 miljarder kronor om 5,5 år, 2025? Tre borgerliga partier, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, och Sverigedemokraterna, verkar vara inne på den linjen.
De försöker få med sig Centerpartiet på det. För då kan de få igång en process i riksdagen där regeringen uppmanas att anslå denna i budgetsammanhang stora anslagsökning. C har i nuläget inte bestämt sig hur partiet ska agera angående detta.
C vill ha försvarsanslaget 84 miljarder kronor 2025, men är osäkert just nu om det ska anamma den här metoden med beslut i riksdagen om det. Sveriges radios nyhetsprogram rapporterade om det här söndag 11 augusti.
Det är möjligt att försvaret kan behöva ökade anslag. Och rent av kan behöva ganska stora sådana, på några miljarder kronor mer per år flera år i rad. Detta jämfört med hur det varit många tidigare år.
Men försvaret kan inte få ha en så kallad gräddfil, där budgetområdet inte omfattas av de begränsningar som alla andra budgetområden har. Som hur mycket skatteintäkter det finns att röra sig med för staten eller den ekonomiska konjunkturutvecklingen.
Redan i de ramar som gäller för försvaret nu, med Moderaternas och Kristdemokraternas budget, kommer dess anslag att öka, till 64 miljarder kronor 2021.
Sedan finns det förslag om att försvarets budget ska ökas med fem miljarder varje år i fyra år i rad, 2021 till 2025. Detta för att ha resurser till det försvar som försvarsberedningen skisserade i den rapport den lade i mitten av maj.
Den S-ledda regeringen vill att ökning av anslag med lägre summor ska förberedas. Framför allt gäller det ett alternativ med hälften så stor ökning, alltså med 2,5 miljarder kronor mer per år fyra år i rad fram till 2025, så att 74 miljarder kronor anslås då.
Även det skulle innebära en stor upprustning av försvaret. En stor del av det så kallade reformutrymmet skulle gå till ökat anslag till försvaret i så fall. Eller så måste andra anslagsområden i statens budget få lägre anslag.
I januariavtalet ska en del skatter sänkas, bland annat den så kallade värnskatten på höga inkomster som ger staten cirka sex miljarder kronor per år.
De partier som umgås med tankar på att genom riksdagsbeslut tvinga fram höjningar av anslaget till försvaret till 84 miljarder kronor 2025 är ovilliga att ange hur det ska finansieras.
Eller vad sägs om återinförd förmögenhetsskatt, M? Höjd, ny fastighetsskatt, KD? Fortsatt värnskatt, L? Höjda flyg-, alkohol-, tobaks- och bränsleskatter, SD?