Den snabbt stigande svenska ojämlikheten där gapet mellan resursstarka och resurssvaga i inkomster, levnadsstandard, boende, hälsa och utbildning börjar också påverka en länge trygg medelklass. Medan skattesänkningarna främst gynnat de mest högavlönade och kapitalstarka har den gemensamma sektorns brist på resurser påverkat livet för vanliga löntagare.
I ett jämlikt samhälle där skillnaderna i inkomst och förmögenhet bryggas över av ett utjämnande skattesystem och en väl utvecklad gemensam sektor ges skydd och möjlighet att växa samt blir segregation, rädsla och utsatthet mindre. Men nu går Sverige åt fel håll. Allt fler kan se hur skillnaden i inkomst och levnadsstandard mellan högavlönade och övriga delen av befolkningen ökar. Otryggheten för såväl låg- som medelavlönade, för timanställda daglönare och den växande skaran ungdomar med osäkra jobb växer. Även medelklassens familjer kan se hur tryggheten urholkats. Inkomsterna räcker inte för att hålla levnadsstandarden uppe. De ser också hur deras ungdomar riskerar att växa upp till en generation med minskande möjligheter att skapa sig ett bättre liv än sina föräldrar.
Rapporter från såväl OECD som IMF visar att stigande ojämlikhet också bromsar den ekonomiska tillväxten. Medan de som bor i de mest välbärgade delarna av Sverige har tillgång till bra skolor och god hälsa har de mest utsatta växande problem och brist på resurser. Ojämlikheten muras fast. De möjligheter som en bra skola skulle kunna ge förtvinar. De många som hade kunnat bidra till den ekonomiska tillväxten får aldrig chansen. Enligt beräkningar från OECD har den ökade ojämlikheten sedan 1990 minskat den svenska potentialen för ekonomisk tillväxt med sju procent.
För svensk socialdemokrati måste satsningar på att rejält minska klyftorna och driva tillbaks ojämlikheten åter bli prioriterat. Med nu växande skillnader – ökar ytterligare något med värnskattens borttagande (visar finansdep!) - växer spänningarna i samhället. En allt större del av befolkningen tappar tilliten till politiken och känner sig utestängda från alla möjligheter att påverka medan högerpopulisterna vinner mark. När makten förskjuts till en välbärgad höger ökar risken för en ännu större ojämlikhet. De som då stakar ut framtiden påverkar politiken så att den främjar deras egna intressen med ännu lägre skatter och en minimal omfördelning av landets samlade resurser. Om den utvecklingen tillåts fortsätta kommer även vår demokrati att hamna i fara. Det borde vara tillräckligt skäl för socialdemokraterna att med kraft nu visa att man verkligen vill och kan värna den omfördelande välfärdsstaten. Och för en socialdemokratiskt ledd regering att agera nu aktivera finanspolitiken - med start redan i kommande statsbudgetar.