I hundratals år var Kina världens största ekonomi. Vid Kristi födelse producerades där en fjärdedel av jordens BNP och i början av 1800-talet en tredjedel. Inget land har varit ens i närheter av en sådan dominans. Det var också där som viktiga tekniska uppfinningar gjordes som pappret, tryckpressen, kompassen, krutet, räknedosan.
Men trots det var nog kunskapen om Kina i Europa närmast obefintlig. Och från början av 1800-talet när övriga världen fick tillväxt stagnerade den kinesiska utvecklingen genom isolering och japansk ockupation följt av kommunistiskt kaos.
År 1820 var ekonomin 80 gånger större än den svenska för att 1950 bara vara fem gånger större - en katastrofal utveckling. Men i decennier har Kina nu varit den snabbast växande ekonomin i världen och på väg att nå sin gamla position. Man växte med åtta procent per år, investeringarna var halva produktionen. Industrin producerade billiga varor som slog ut den i Europa och USA och där förlorades miljontals jobb. Kina fick jättelika överskott i utrikeshandeln.
Varorna översvämmade våra marknader i lågprisvaruhusen och höll nere vår inflation. Men det byggdes upp enorma bubblor, i fastighetspriser, löneklyftor, mellan stad och land, i bankerna och överkapacitet i en rad industrier. Miljön förstördes.
Satsningen på investeringar medförde att konsumtionen för vanliga kineser hölls tillbaka och var bara en tredjedel av BNP mot det dubbla i våra länder.
I somras tvingades man i flera steg devalvera sin valuta för att stärka konkurrenskraften men framför allt visades att man nu försöker ta sig ur de enorma obalanserna och dramatiskt lägga om kursen för att lyfta hemmamarknaden och pyspunka bubblorna. I svenska media verkar man tro att vad som sker på deras manipulerade börs, ett statligt styrt kasino, är det centrala.
Nu finns två alternativ - ett positivt och ett hotfullt. I det positiva lyckas man vrida om ekonomin och dagens miljontals välutbildade och smarta kineser kommer i likhet med de på medeltiden att utveckla nya produkter som ökar vår välfärd kanske läkemedel mot Alzheimer och cancer.
Men om inte obalanserna kan lösas och folkets välstånd dramatiskt höjs finns risk för ett konfliktalternativ där tillväxten går till rustningar och de smarta används för att utveckla nya vapen.
Kina kan därför inte fortsätta ignoreras och än värre vore att fortsätta tro att det är våra pensionsfonders öde på Shanghaibörsen som är det centrala.