”Jag mår illa”, så sjöng Magnus Uggla på sin tid. Det är så man mår lite illa idag också när man läser om den moderate riksdagsledamoten Erik Bengtzboes turer. Bengtzboe är ett framtidsnamn i en möjlig moderat regering och har så sent som veckan innan avslöjandet riktat hård kritik i Riksdagen, med all rätt ska sägas, mot bidragsfuskare inom främst A-kassan. I en debattartikel i Aftonbladet i april skriver han bland annat så här ” Varje krona som betalas ut i bidrag knuffar jobb och egen försörjning en krona längre bort.”
Sedan kom det pinsamma avslöjandet. Han var skriven på mammans adress i Sörmland medan han och hans familj bodde i Stockholm. På det viset hade han kommit över 158 000 skattekronor. Mer än vad många med A-kassa får ut på ett helt år. 158 000 kronor knuffade han alltså sig själv längre bort från jobb.
På Facebook försöker han göra en pudel. ”Mitt misstag är att jag 2017 glömde skriva mig på rätt adress i Sörmland.” Han skriver vidare att han så klart ska betala tillbaka det som blivit fel. Givetvis uppmuntrad av trogna fans. Samma fans som delar Bengtzboes inställning att den som fuskar med bidrag ska sättas åt. Partiledaren Ulf Kristersson (M) är på samma linje, har det blivit fel ska han betala tillbaka. Inte ett ord om det moraliskt felaktiga i det hela. Inte ett ord om att samma tolerans ska ges till dem som ”råkat” göra fel med A-kassa och dylikt. Visserligen säger Kristersson att han välkomnar en rättslig utredning. Men Bengtzboes förtroende är intakt, tvärtom när personer från andra partier gör något fel.
Visst är det märkligt att han inte vet var han bor? Samtidigt vill han vara med och styra över Sverige. Det måste vara svårt om han inte ens hittar hem.
Bengtzboe ställer inte bara till det för sig själv och Moderaterna. Han förstärker också bilden av politiker som fifflare som slingrar sig och tror att det räcker om man betalar tillbaka om man råkar bli tagen med handen i syltburken. Den stora merparten av hederliga politiker får stå skott när personer som Bengtzboe trixar för att sko sig. Man mår illa.