En intensiv vecka går mot sitt slut. Den startade med budgetberedning i dagarna tre. Tre oerhört intensiva dagar där regionstyrelsens arbetsutskott diskuterade förutsättningarna för budgeten kommande år och tittade på behoven framåt.
En sak är mycket tydlig från alla tre av region Gotlands stora nämnder. Behoven ökar. Vi blir fler äldre och fler barn på Gotland. Bara den utvecklingen kräver att vi anställer förskollärare, bygger förskolor och skolor, anställer lärare, skolsköterskor, elevassistenter och många fler yrkesgrupper. De ökade behoven inom vård och omsorg resulterar också i behov av fler anställda.
Men utvecklingen drivs inte bara av demografiska skäl. Vi ser också ökade behov på grund av hur våra barn och unga mår, nya behandlingsformer, läkemedel och hjälpmedel. Adderar vi de demografiska behoven till detta så blir det tydligt att vi behöver hitta vägar till förebyggande arbete som minskar behovet av samhällets insatser. Men vi socialdemokrater är tydliga med att de med behov av stöd i dag ska få det.
Det är därför vi initierat socialpsykiatriskt team, startat både mini-maria och första linjen-mottagning för psykisk ohälsa. Region Gotland lyfts ofta fram i olika sammanhang som en kommun och region med välfungerande förebyggande insatser. Det måste vi kunna prioritera även framledes för att klara de demografiska behoven. Annars riskerar vi att hamna i en situation där vi både måste möta fler barn och äldre och fortsatt ökade behov hos båda grupperna.
Inom området sjukvård är jag övertygad om att vi måste hitta bra samarbeten mellan olika samhälleliga aktörer. Exempelvis kan idrottsrörelsen och studieförbunden tillsammans med det offentliga samverka för att gotlänningar ska kunna leva hälsosamma liv och undvika behov av dyra vårdinsatser. Vi behöver hitta utrymme för att möjliggöra satsningar som på sikt säker kostnaderna men också ökar livskvaliteten.
Enligt prognoserna blir vi allt färre som ska försörja allt fler. Det kommer ställa oerhörda krav på att vi arbetar mer effektivt och tar tillvara digitaliseringens möjligheter för att samtidigt säkerställa att vi kan erbjuda en god arbetsmiljö.
Kommande år är en utmaning oavsett partitillhörighet. Men nu är det upp till bevis vem som prioriterar välfärden, medarbetarna och arbetsmiljön. När respektive parti nu presenterar sina budgetar hoppas jag att fler än socialdemokraterna vågar se att förebyggande satsningar är det som krävs för att vi ska möta framtidens utmaningar.
Jag tvivlar.