Ledare: Skolan backar in i framtiden

I slutet av mars presenterade Skolverket en rapport som väl enklast kan beskrivas vara en utvärdering av likvärdighet i den svenska grundskolan. Skollagen ålägger skolan likvärdighet. I kort handlar det om att elever i hela landet ska ha lika tillgång till utbildning av lika kvalité. Det är en fullt rimlig ansats.

Men skolans uppdrag går också längre än så. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen måste ta hänsyn till elevers olika behov. Elever ska få det stöd som behövs för att de ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas så långt som möjligt.

Det innebär att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Också det är en fullt rimlig ansats. I alla fall för oss inom arbetarrörelsen. Även socialliberaler, som till skillnad från nyliberaler, inte bara ser samhället som ett ingrepp i individens frihet, gillar i allmänhet att skolan lägger mer resurser på elever med större behov.

Tillbaka till Skolverkets rapport. Vad visade den? Jo, att likvärdigheten inom skolan backar. Sedan millennieskiftet har elevers socioekonomiska bakgrund fått allt större genomslag på elevers kunskaper. Störst genomslag har föräldrarnas utbildningsnivå. Även föräldrars inkomst syns tydligt i elevers betyg.

Kunskapsklyftan mellan elever ökar. Elever med välbetalda och högskoleutbildade föräldrar drar ifrån. Elever med fattigare och lågutbildade föräldrar halkar efter. Klyftan finns överallt. Mest har den dock ökat för utlandsfödda elever. Ökad invandring har gjort att allt fler av den svenska grundskolans elever är födda utomlands. Utbildningsklyftan mellan svenskfödda och utlandsfödda elever får därför ett allt större genomslag på den totala klyftan. Det är sannerligen nedslående läsning.

Den tråkiga läsningen tar tyvärr inte slut där. Även kunskapsklyftorna mellan skolor har ökat sedan slutet av 90-talet. Även om utvecklingen under senare tid avstannat så är skolor idag mer uppdelade efter föräldrarnas socioekonomiska ställning.

Dessutom visar Skolverket att elever med samma socioekonomiska bakgrund får högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning. Det innebär att elever från hem med svag socioekonomisk ställning får högre kunskaper om de går i skolor med mer gynnsam socioekonomisk sammansättning.

Det är sannerligen en bekymmersam läsning. Inte nog med orättvisan. Skolan är en investering, inte bara för eleven utan för samhället. Jag inbillar mig att elevers kunskaper direkt samvarierar med framtida förankring på arbetsmarknaden och med framtida skatteintäkter.

Vi är på väg mot en sorteringsskola vars kostnader samhället kommer få bära lång tid framöver.