Partiledarna fick inte veta i förväg vilka frågor som skulle diskuteras i Agendas partiledardebatt. För tänk om de hade passat på att förbereda sig, vilken katastrof det hade kunnat bli.
Ett sådant tilltag hade riskerat hela debatten. För helst ska de tas på bar gärning när de stakar sig och är otydliga. När Expressen och Aftonbladet delar ut betygen dagen efter så är det sådant som räknas.
Höga betyg får den som kan leverera en kul oneliner. Jan Björklund (L) är bra på sådana så han drog till med att det tar längre tid att få en hyresrätt än att åka till Pluto. Och det var ju lite kul men det är långt ifrån ett godkänt betyg i den kunskapsskola som Björklund ivrat för.
För i skolan är det bra om man vet vad man pratar om, i politiken räcker det med att vara lite småkul. Inte heller passade någon på att påpeka att resvägen till en hyresrätt hade kunnat vara betydligt kortare om Jan Björklund hade låtit bli att sälja ut tiotusentals hyresrätter för ombildning till bostadsrätter. Men man ska uppenbarligen inte förstöra en oneliner genom att försöka gå någon millimeter på djupet och försöka förstå sig på Jan Björklund exempelvis, som hittills inte visat upp några djupare kunskaper om hyresmarknaden.
De politiska debatterna eller utfrågningarna tar sig aldrig under ytan, likt skräddarna vilar den på den tunna ytspänningen och opererar i stillastående vatten. Man får helt enkelt inte reda på någonting. Helst ska partiledarna sättas dit och framförallt ska de inte få möjlighet att slutföra ett resonemang.
Så istället sitter vi där och lyssnar på alla dessa upprepningar av en och samma mening som exempelvis att Moderaterna vill bygga Sverige starkt och bryta utanförskapet så att jobben växer till.
Hur det ska gå till får vi leva i ovisshet om. Många jag känner som har ett dokumenterat intresse för politik har slutat titta på partiledardebatterna, de står inte ut. Överallt i världen dyker det upp politiker som får stora skaror av anhängare därför att människor är trötta på etablissemanget.
Så om inte etablissemanget här hemma ser upp så tröttnar ännu fler på de innehållslösa debatterna där förslagen svischar förbi utan att man hinner uppfatta vad de innehåller. Före valet satt alla partiledare i terapifåtöljen hos Paul Perris och talade ut om sin person.
Före nästa val borde de sitta i en ny fåtölj och få rejält med tid att i lugn och ro förklara hur deras vision för Sverige ser ut. Sedan kan vi värdera det själva utan att Mats Knutsson eller Margit Silberstein ska förklara för oss vad de egentligen sa.
Väljare är smarta typer som kan tänka - så låt bli att fördumma politiken.