På sitt sätt visade resultatet i valet på Gotland, att det inte lönar sig med en destruktiv oppositionspolitik, som mest går ut på att klanka på majoritetens företrädare och gnälla på bristande ledarskap.
Jag tycker det är sorgligt att den gotländska borgerligheten är så svag på att komma med konstruktiva politiska alternativ till de rödgrönas politik och istället mest skäller och gnäller på de rödgröna och Åke Svenssons hantering av ärendena.
Medan de rödgröna har satt fart på bygget av en ny idrottshall, ombyggnaden av långbänken F-huset och fått till ett bra avtal om bygget och driften av en kryssningskaj och säkrat öns välfärd, så består den borgerliga oppositionens insatser i fullmäktige av gnäll på hantering och procedurer.
Lågvattenmärket är att oppositionen gör partipolitik av ett personalärende, den uppsagda regiondirektören.
Då gråter de krokodiltårar över en chef med över 120 000 kronor i månaden. Men när budgeten behandlas, så lägger Centern förslag med cirka 10 miljoner kronor i inkomstförstärkning genom luftpengar. Pengar som i en verklig budget skulle innebära uppsägning av minst 30 anställda inom sjukvården, äldreomsorgen eller skolan.
Moderaterna lägger ett budgetförslag som innebär besparingar på minst 40 miljoner kronor inom sjukvården.
Den borgerliga oppositionen gnäller över att en 120 000-kronors chef sagts upp, men föreslår gladeligen budgetnedskärningar som innebär uppsägningar av 30 till 100 anställda inom vård, skola och omsorg.
Vägen till makt och inflytande går inte via den destruktiva politikens väg. Väljarnas respekt och förtroende vinner man genom väl underbyggda och trovärdiga konstruktiva förslag till förbättringar av den gotländska välfärden och tillväxten.
Detta gäller också den rödgröna majoriteten, som måste visa kreativitet och handlingskraft i att utveckla, förändra och förbättra välfärd och tillväxt på Gotland.
Utmaningarna för Gotland är stora. Det krävs krafttag för att säkra, utveckla och förnya jobb och tillväxt på norra Gotland. Går det att få till ett tillväxtsprång inom öns livsmedelssektor? Inte bara jordbruk, utan också livsmedelsindustri.Hur ska Gotland tackla den uppenbara risken för ännu högre färjepriser för icke-gotlänningar, när det nya avtalet med Destination Gotland börjar. Måste öns besöksnäring rikta om sig till bara dem med stora plånböcker och lägga ner all camping- och lågpristurism?
Hur kan regionen agera som en bra och lockande arbetsgivare, så personalförsörjningen i välfärden kan säkras.
Ska Gotland klara sina utmaningar och en bra välfärd och tillväxt tryggas, krävs en konstruktiv, kreativ rödgrön majoritet, som lägger tydliga och väl förankrade förslag.
Och det krävs en borgerlig opposition som lämnar det negativa tjafs- och personkampanjandet åt sidan och lägger konstruktiva trovärdiga alternativ till de rödgröna.
För Gotlands bästa vore det bra med så många samförståndslösningar som möjligt och gärna blocköverskridande uppgörelser om bostadspolitiken och välfärds- och tillväxtpolitiken.