För en tid sedan kritiserade liberalernas Jan Björklund de ökade inkomstklyftorna i Sverige. Det är som en socialliberal förnyelse när till och med ett alliansparti verkade inse att stora välfärdsklyftor hotar ett samhälles gemenskap, minskar den ekonomiska tillväxten, hindrar barn att utvecklas efter förmåga och permanentar klassamhället.
Förr ville inte sanna socialliberaler leva i sådana samhällen oavsett om de själva ekonomiskt gynnades eller inte av sådan politik. Björklunds ord vädjade både till hjärta och till plånbok.
Men denna linje varade bara nån vecka tills liberalernas och de andra allianspartiernas budgetar kom med gräddfiler för de mer bemedlade och med piskor för dem som haft otur i livets lotteri. Stora skattesänkning till de med bättre inkomster - förolämpningar och sämre standard åt de svaga.
Kanske mest cyniskt är alliansens motto att de som ”anstränger sig” ska gynnas - övriga missgynnas. Vilken människosyn blottar inte det. De som anstränger sig skulle vara de med bra jobb och bra inkomst. De andra utpekas som närmast arbetsskygga parasiter som via försämrade villkor ska tvingas jobba mera.
Min bild av Sverige är den motsatta. Nästan alla anstränger sig, ofta för mycket - de i yrkeslivet och de sjuka och arbetslösa som försöker komma tillbaka. Det är inte de mest burgna som sliter hårdast.
Tvärtom visar ju verkligheten att framför allt kvinnor i ofta lägre betalda jobb med direktkontakt med människor som lärare, sjukvårds- och annan vårdpersonal, socialsekreterare, arbetsförmedlare etcetera ansträngt sig för mycket för att hjälpa de individer de ständigt möter. Resultatet är utbrändhet och att nu tiotusentals blir sjukskrivna för stress och ännu dolda flerfalt fler i riskzonen.
Men de påstås nu inte ”anstränga sig ” - därför ska enligt de borgerliga, sjukförsäkring och A-kassa försämras och tiotusentals fler påstås då ta jobb. Rent nonsens.
Problemet är inte att folk inte anstränger utan att alliansens nedskurna vuxenutbildning gör att det saknas 100 000 kompetenta sökande. Lika fel är att nedlåtande tala om ”bidrag”. Det gäller ju vanliga försäkringar! Partiledarnas löner är mera bidrag än våra försäkringar.
Kristdemokraterna. Liberalerna, Centerpartiet och Moderaterna införde utan förvarning pensionärskatten. Lita därför aldrig på deras löften. Pension är uppskjuten, sparad lön - och alliansens pensionärsskatt den största brandskattning av sparandet sedan Karl XI 1682! Då drabbades de rikaste som då fifflat till sig, nu drabbas den motsatta gruppen som ärligt jobbat.